# ID: svediakorp-gov445163
# author: Karas (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 554
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
När jag ser mig omkring i kammaren får jag en känsla av att vissa personer – i själva verket de flesta av oss – ännu inte insett att uppfyllandet av Lissabonmålen, en politik för tillväxt och sysselsättning, och också vårens toppmöte, är ett politikområde av yttersta vikt för Europeiska unionen, vid sidan av konstitutionen, utvidgningen, Europavalet och utseendet av kommissionen, och den viktigaste fråga som skall behandlas i år.
Jag anser att vi en gång för alla måste sluta upp med att jämra oss och peka ut de skyldiga.
Låt oss i stället för en gångs skull komma ihåg att vi har antagit tillräckligt många resolutioner och satt upp tillräckligt många mål och att det nu är dags att till sist hålla fast vid resolutionerna och ta itu med att uppnå målen.
Det är verkligen paradoxalt att det just är Tyskland, Frankrike och Förenade kungariket som har enats om att de vill placera en superkommissionär i Bryssel som skall ha hand om den ekonomiska samordningen, just de av alla länder, varav ett land inte ingår i euroområdet och dessutom blockerar den konstitution som skall göra EU starkare på världsmarknaden, medan de andra två överträder EG-lagstiftningen genom att bryta mot stabilitets- och tillväxtpakten, och till och med tvingar kommissionen att gå till EG-domstolen.
Jag anser inte att en superkommissionär kan ersätta medlemsstaternas brist på politisk vilja, och hellre än att tillåta honom att distrahera oss bör vi en gång för alla genomföra de resolutioner som vi har antagit, vilket betyder att vi skall se till att de genomförs i medlemsstaterna.
Jag måste säga till Benedetto Della Vedova att detta också gäller jordbruksbudgeten.
Faktum är att det var dessa stats- och regeringschefer som redan hade beslutat att det inte kunde göras någon ändring eftersom jordbruksbudgeten måste förbli stabil och ligga kvar på samma nivå under åren 2006 – 2013 – något som jag välkomnar.
Att ständigt ifrågasätta de beslut som redan fattats, i stället för att genomföra dem, försvagar oss alla.
Det finns personer här i kammaren – till exempel de till vänster – som säger att stabilitets- och tillväxtpakten är anledningen till att medlemsstaterna inte gör sina hemläxor, men då måste jag tala om för er att det är Tyskland och Frankrike – två prominenta länder – som äventyrar stabilitets- och tillväxtpakten och misslyckas med att hålla sig till den.
Det är dessa två länder som ligger högst upp på listan över dem som misslyckas med att genomföra direktiven om den inre marknaden, och det är dessa två länder som också är de första att ropa på en superkommissionär.
Vi behöver stabilitet och tillväxt, för det är de som utgör grunden för konkurrenskraften, och konkurrenskraften i sig är grunden för tillväxten och sysselsättningen, och utan dessa finns det ingen social sammanhållning.
Låt oss sluta att spela ut marknaden mot staten, och i stället arbeta för vårt system med social marknadsekonomi, som leder till social sammanhållning.
Låt oss sluta att spela ut investeringar mot skulder, och i stället hålla fast vid det som vi har åtagit oss.
