# ID: svediakorp-gov445153
# author: Barón Crespo (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 927
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, ärade kommissionsledamöter!
Vi deltar i dag i vad som nästan har blivit en årlig ritual, nämligen debatten om läget för Lissabonstrategin och upptakten till vårtoppmötet.
Det är nyttigt att gå tillbaka till grundläggande principer.
Dessa principer omfattar en återupplivad europeisk social modell, som grundas på gemensamma och delade värderingar, med en hållbar strategi för solidaritet och ekonomisk och social utveckling.
Det är dock inte nödvändigt att ge denna uppsättning av goda avsikter en konkret form.
Jag tror att ordspråket att vägen till helvetet är stenlagd av goda föresatser är gemensam för alla våra språk.
Att förklara och upprepa goda föresatser år efter år är inte tillräckligt.
Vad som i stället krävs är en kritisk analys av hur Lissabonstrategin genomförs.
Detta har sagts tydligt i dag, i synnerhet av kommissionen.
Det är valår, och jag vill gärna betona vissa särskilt oroande frågor.
Det är gott och väl att ta upp den inre marknaden och finansiella tjänster.
Vi måste emellertid även komma ihåg att vi måste få bukt med dödläget när det gäller skatt på inkomst från kapital och oacceptabla monopolsituationer.
Det är gott och väl att tala om utveckling av tjänster, men det är också nödvändigt att bemöta oron över den ständigt ökande omlokaliseringen av företag och behovet av en industriell strategi för Europa.
Vi måste följaktligen bevisa att vi är kapabla att arbeta tillsammans för att utveckla vårt tillvägagångssätt för att genomföra Lissabonmålen.
Herr talman!
Låt mig ta upp den nuvarande utvecklingen.
För det första anser min grupp och parlamentet som helhet att ikraftträdandet av den ekonomiska och monetära unionen krävde ett stärkt ekonomiskt styre.
Jag tror att detta var majoritetens åsikt, som uttrycktes i vår inställning till konventet.
Kommissionsledamoten nämnde detta.
Ett av våra ledares möten väckte särskilt mediernas uppmärksamhet.
Jag syftar på det möte som hölls i Berlin, där inrättandet av en superkommissionär för ekonomiska frågor föreslogs.
Detta är verkligen en viktig fråga.
Det betyder att det råder enighet om att tillämpa gemenskapsmetoden.
Detta är absolut avgörande.
Det medför också att man går med på det som regeringarna motsatte sig i konventet.
Åsikterna har ändrats.
Det anses nu vara nödvändigt att stärka den ekonomiska unionen.
Detta kan omsättas i ett korrigerande tillvägagångssätt.
Att vara beredd att rätta till saker och ting är ett tecken på visdom.
Det finns en vilja att ändra förslaget till konstitution i detta avseende.
Det är, när allt kommer omkring, inte vettigt att diskutera inrättandet av en utrikesministerpost och inte ha en likvärdig post för ekonomisk politik.
Jag är övertygad om att kommissionsledamot Pedro Solbes Mira gärna kommer att stödja detta förslag, eller till och med försvara det inför kommissionen.
Det finns en annan viktig aspekt i detta.
Diskussioner om reformer bör inte endast begränsas till att diskutera avveckling av sociala förmåner och välfärdsstaten.
De irländska, danska och svenska modellerna bevisar fullständigt att det är möjligt att ha en hög konkurrenskraft och en effektiv ekonomi och samtidigt ha en hög skyddsnivå.
Reformerna måste därför bygga på dessa modeller.
Reformprocessen är inte oförenlig med bevarandet av de principer som har gjort Europa stort.
Herr talman!
Jag vill ta upp ytterligare en viktig fråga.
Kommissionsledamoten nämnde detta i förbigående.
Jag syftar på fastställandet av den kommande budgetplanen.
Det irländska ordförandeskapet kommer att ansvara för att inleda även den diskussionen.
Det är en mycket viktig fråga, eftersom det slumpar sig så att det, förutom detta toppmöte i Berlin och en viss skrivelse, talas om att man vill göra mycket mer, men med färre resurser.
Jag tänker till exempel på Lissabonstrategin och utvidgningen.
Allt börjar bli en fråga om blind tro.
Det är inte logiskt att bara hoppas på ett mirakel.
Att tillämpa förnuftiga ekonomiska principer är dock absolut vettigt.
Följaktligen utarbetade kommissionen ett förslag för att avbörda sig ansvaret, vilket kommissionsledamot Michel Barnier lade fram inför kammaren.
Den föreslagna siffran på 1,24 procent av BNP kan tyckas vara alltför snäv, men vi anser att det är den minimisiffra som det är värt att överväga.
I mitt hemland Frankrike och på andra håll i Europeiska unionen går forskarna ut på gatorna och demonstrerar.
Jag upprepar, forskarna går ut på gatorna, inte bara arbetstagarna.
Det är helt enkelt inte möjligt att uppmana till ökad forskning och sedan drastiskt skära ned resurserna.
Det är därför nödvändigt att fullt ut stödja den plan som förslagits av kommissionsledamot Viviane Reding och utarbetats av kommissionsledamot Philippe Busquin.
Herr talman!
Innan jag avslutar vill jag nämna ytterligare tre frågor.
För det första har vi fortfarande fullt förtroende för det irländska ordförandeskapet och vi litar på att det i mars kommer att kunna lägga fram ett genomförbart förslag som syftar till att göra framsteg med konstitutionen.
För det andra anser vi att det avtal som nåddes på Cypern måste stödjas.
Enligt vår mening är detta mycket viktigt för unionens framtid.
Avslutningsvis vill jag, med anledning av den iranske nobelpristagarens besök i kammaren, säga att jag anser att kommissionen måste stå fast vid sitt stöd till demokrati i Iran.
Unionen måste också fortsätta att uttrycka sin kritik över genomförandet av valen i detta land.
