# ID: svediakorp-gov445150
# author: Solbes Mira, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,723
# sentences: 103
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Kommissionen infinner sig ännu en gång inför parlamentet tillsammans med rådsordföranden, vilket sker varje år.
Vi är här för att diskutera de ekonomiska, sociala och miljöpolitiska prioriteringar som skall behandlas vid vårtoppmötet.
Det har sedan 2002 blivit allmän praxis att fastställa framtida mål vid vårtoppmötet.
Om vi ser till att detta möte blir effektivt och framgångsrikt kommer vi dessutom att befästa unionens ekonomiska ledning, som är under utveckling.
Personligen förespråkar jag detta starkt, och detsamma gäller för hela kommissionen.
Det irländska ordförandeskapet har just lagt fram sina prioriteringar.
Det har också bekräftat sin ambition att se till att vårtoppmötet blir en framgång och sin beslutsamhet att lyckas med detta.
Det irländska ordförandeskapets ambition och beslutsamhet stöds av den analys och de slutsatser som läggs fram i vårrapporten.
Denna analys mottogs väl i den debatt som genomfördes vid den tidpunkten.
Rapporten fick därefter ytterligare stöd genom många bidrag och initiativ från en hel del medlemsstater.
Den översikt som finns i vårrapporten är mycket tydlig.
Jag kommer inte att uppehålla mig vid den, även om jag har ett par korta kommentarer om innehållet.
Det material som antogs den 21 januari innehöll redan de huvudsakliga politiska budskapen och de viktigaste slutsatserna.
En rad positiva resultat nämndes, i synnerhet skapande av arbetstillfällen.
Sex miljoner arbetstillfällen har skapats trots det svaga tillväxtklimatet.
Den avsevärda förbättringen av arbetslöshetssituationen och kvinnors sysselsättning nämndes också.
Dessutom omnämndes frågan om att öppna konkurrensen på strategiska webbmarknader och Internets ökande genombrott i skolor, företag, offentliga förvaltningar och i hemmen.
I en undersökning som kommissionen nyligen har genomfört bekräftas det att den ekonomiska reformprocess som har inletts under de senaste åren har bidragit till att EU: s BNP har ökat med över en halv procentenhet mellan 1996 och 2001.
Detta är sannerligen ett positivt tecken.
Det får emellertid inte leda till att de svårigheter som redan har uppstått i samband med processen avdramatiseras.
Dessa svårigheter är särskilt påfallande om de ställs mot de ambitioner och mål som fastställdes i Lissabon.
Sysselsättning och produktivitet bidrar inte tillräckligt till tillväxten av EU: s BNP.
Den inre marknaden är fortfarande för splittrad och införlivandet av direktiv lämnar fortfarande mycket övrigt att önska.
I huvudsak bekräftas Lissabonstrategins värde i översikten.
Samtidigt avslöjar den dock att det är brådskande att förstärka åtagandet för denna.
Det mest brådskande är att vi måste göra allt som står i vår makt för att genomföra Lissabonstrategin.
Jag kommer nu att räkna upp de frågor som kommissionen anser vara prioriterade i detta skede.
Samtliga finns med i vår rapport.
Det krävs större investeringar i nätverk och forskning.
Det krävs likaså ökade investeringar i utveckling och innovation.
Det är också viktigt att stärka tjänstesektorns konkurrenskraft och att införa de förändringar som är nödvändiga för att förlänga arbetslivet.
Jag kommer kort att kommentera dessa aspekter.
Mot bakgrund av den långsamma tillväxt som vi har upplevt under de senaste åren, är det nödvändigt att öka investeringarna i infrastruktur och forskning, utveckling och innovation.
Genom att göra detta bör vi kunna införa ett mer integrerande tillvägagångssätt som innefattar den europeiska dimensionen.
Privata investerare berörs direkt.
De kan och måste utnyttja tillväxtpotentialen och de fördelar som på medellång och lång sikt blir följden av en integrerad ekonomi utan gränser.
Det åligger de offentliga organen, däribland EU-organen, att brådskande slutföra en lämplig reglerande ram på nationell nivå och gemenskapsnivå.
Samtidigt måste möjligheter till ett mer ambitiös politiskt och finansiellt stöd skapas.
Att stärka investeringarna på detta sätt kommer att visa sig vara mer effektivt om det ligger i linje med en övergripande vision som den som skapas av de projekt som ingår i tillväxtinitiativet.
Genom det senare strävar kommissionen och Europeiska rådet efter att samordna ansträngningarna för att få bukt med gränsöverskridande problem.
Jag syftar på problem som rör utveckling av infrastrukturer för transport, energi och telekommunikationer, och även för forskning, utveckling och innovation.
Att främja utveckling av kunskapskapital och mänskligt kapital är av central vikt i denna strävan.
Det återstår mycket att göra i detta avseende.
Kommissionsledamot Viviane Reding är här tillsammans med mig i dag och kommer snart att tala.
Hon kommer att ge er en detaljerad redogörelse för de relevanta handlingssätten inom ramen för Lissabonstrategin.
Att förbättra industrins och tjänstesektorns konkurrenskraft är nästa prioritering.
Parlamentet och rådet måste inrikta sig på att anta ett lagstiftningspaket för att främja konkurrenskraften.
Paketet innehåller nyckelförslag såsom erkännande av yrkeskvalifikationer, gemenskapspatentet, de senaste direktiven om finansiella tjänster och ramdirektivet om tjänster.
Ytterligare strategiska reformer berör översikten av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet och handlingsplanen för miljöteknik.
Det är också nödvändigt överväga hur Lissabonstrategin kan förbättras för industrisektorn.
Den tredje prioriteringen är att främja aktivt åldrande, att ge äldre arbetstagare möjlighet att stanna kvar längre i arbetslivet.
Att ta bort ekonomiska incitament för förtidspensionering kan vara ett sätt att åstadkomma detta.
Herr talman!
Jag vill gärna kommentera ytterligare två punkter i betänkandet om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och betänkandet om gemenskapens offentliga finanser.
Kommissionens rekommendation avseende 2004 års aktualisering av de nuvarande allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken gjorde det möjligt för parlamentet att genomföra en intressant undersökning.
Christa Randzio-Plath har till stor del varit ansvarig för denna.
Christa Randzio-Plath har ännu en gång varit med och samarbetat i analysen av Lissabonstrategin och i utvecklandet av den politik som dessa allmänna riktlinjer innehåller.
Hon beklagar att de har genomförts på ett olämpligt sätt och anser att investeringar utan tvivel är den fråga som är viktigast att inrikta sig på i framtiden.
Kommissionen välkomnar varmt parlamentets förnyade stöd till de huvudsakliga hörnstenarna i den ekonomipolitiska strategi som de allmänna riktlinjerna innehåller.
Den gemensamma allmänna dagordningen för strukturreformer är avgörande för att öka EU: s tillväxtpotential.
Vikten av klok och ansvarsfull styrning av den makroekonomiska politiken får inte förbises.
Detta är nödvändigt för att stärka förtroendet och en nödvändig förutsättning för att öka den inre efterfrågan och sysselsättningen.
I detta avseende har jag en annan uppfattning än den som uttrycks i förslaget till resolution.
Jag delar inte åsikten att det finns en ökande skillnad mellan de mål och syften som fastställdes i Lissabon och de nuvarande allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
Jag lyckas inte heller upptäcka någon bristande konsekvens mellan instrumenten, vilket hävdas i betänkandet.
De nuvarande riktlinjerna omfattar perioden 2003 – 2005.
De inriktas särskilt på den ekonomiska politikens bidrag för att nå Lissabonmålen under de följande tre åren.
Dessa riktlinjer är följaktligen ett centralt mål inom ramen för genomförandet av Lissabonstrategin.
Deras mervärde består just i att de utgör ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med de olika utmaningar som uppstår.
Detta övergripande tillvägagångssätt utvecklas tack vare rationaliseringen av den politiska samordningen.
I detta avseende har framsteg gjorts när det gäller att bringa de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i samklang med sysselsättningsriktlinjerna.
Till följd av detta har den övergripande konsekvensen förbättrats.
Jag vill också kommentera Bigliardobetänkandet om de offentliga finanserna i unionen.
Det utgör ett värdefullt och användbart bidrag.
Jag uppskattar det breda stödet för kommissionens tillvägagångssätt för att stärka stabilitets- och tillväxtpakten, och ekonomiskt styre i synnerhet.
Den nuvarande ramen för samordning av den ekonomiska politiken grundas på tydliga principer, stabila priser och valutaförhållanden och sunda offentliga finanser.
Eftersom vårt huvudsakliga mål är att främja tillväxt, anser vi att detta förvisso är den mest logiska och lämpliga ramen.
Trots detta har erfarenheterna visat att det finns mycket som kan förbättras när det gäller att göra framsteg med pakten och tillämpa den i praktiken.
Kommissionen ser över den frågan för närvarande.
Denna översikt kommer att omfatta diskussioner med andra institutioner och med medlemsstaternas regeringar.
Kommissionen har för avsikt att lägga fram mer detaljerade förslag före sommaren.
Jag hoppas att jag kommer att få tillfälle att diskutera dessa särskilda punkter med kammaren.
Hörnstenen i vår strategi är tanken att vi inte får ta itu med kortsiktiga svårigheter på sätt som leder till långsiktiga obalanser.
Tvärtom, när man tar itu med sådana svårigheter är det viktigt att ha det nuvarande ekonomiska läget, möjliga framtida utmaningar och de befintliga bestämmelserna för budgetpolitisk samordning i åtanke.
Detta har bidragit till att förbättra det budgetära läget och minska den förväntade inflationsnivån.
Just nu är den stora utmaningen att ägna mer uppmärksamhet åt tillväxt och de offentliga finansernas hållbarhet.
Det sista jag vill säga om ekonomiskt styre är att de mål som fastställdes i Lissabon var både ambitiösa och realistiska.
Framgången berodde på vår samlade beslutsamhet och vårt engagemang.
Det förefaller nu som om misslyckandet med att uppfylla målen efter halva tiden kommer att leda till att vi riskerar att inte nå de överenskomna målen för 2010.
Vår viktigaste utmaning är att garantera effektivt ekonomiskt styre.
Stadiga framsteg görs på EU-nivå.
De rätta prioriteringarna fastställs och de lämpliga åtgärderna och den lämpliga politiken identifieras.
När det gäller beslutsfattandet finns det dock svårigheter och förseningar i överflöd.
Dessutom har medlemsstaterna inte lyckats integrera de förutnämnda prioriteringarna effektivt i sina olika nationella politikområden.
Kommissionen försöker göra sin plikt genom att fästa uppmärksamheten på detta program.
Jag anser att det är bra att vi ber om åsikter om den bästa lösningen på problemet.
Det är viktigt att gripa de möjligheter som erbjuds genom den ekonomiska återhämtningen och utvidgningens slagkraft för att ge Lissabonprocessen det nödvändiga uppsvinget.
Drivkraften måste komma från Europeiska rådet.
Det irländska ordförandeskapet har identifierat detta som en av dess prioriteringar, vilket ger möjlighet att stärka samordningen av den ekonomiska politiken.
Kommissionen inledde sitt samråd i förra månaden av samma anledning.
Kommissionen kommer också att utarbeta förslag om perspektiven för översikten efter halva tiden av Lissabonstrategin.
Denna fråga väntas bli den viktigaste frågan i vårrapporten nästa år.
