# ID: svediakorp-gov445149
# author: R&e, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,417
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag välkomnar möjligheten att i dag informera Europaparlamentets ledamöter om våra planer för Europeiska rådets vårmöte.
Irlands premiärminister Bertie Ahern (ledamot av Dáil) skrev den 17 februari 2004 till stats- och regeringscheferna om våra förslag till prioriteringar för rådet, såsom beskrivs i det kommenterade förslaget till dagordning för rådet, som ledamöterna torde ha sett.
Vi avser att reservera förmiddagens sammanträde fredagen den 26 mars för vår årliga överläggning om Lissabonstrategin för ekonomisk, social och miljömässig förnyelse.
Som parlamentet redan vet från premiärministerns anförande den 14 januari 2004 ger Irland i sitt ordförandeskapsprogram högsta prioritet åt genomförandet av Lissabonstrategin.
Som ordförandeland är vi starkt medvetna om att vi nästan hunnit halvvägs till tidsgränsen 2010, då vi skall ha nått de mål som sattes upp 2000.
Det är viktigt att notera de avsevärda framsteg som redan har gjorts inom områden som sträcker sig från avreglering av energimarknaden till genomförandet av den inre marknaden för finansiella tjänster.
Trots de påtagliga framsteg som redan gjorts, måste vi ändå inse att mer behöver göras för att unionen skall kunna dra fördel av de lovande tecknen på ekonomisk återhämtning.
Vi vill att Europeiska rådet skall framföra ett budskap om beslutsamhet och tillförsikt, som visar att den nödvändiga politiska viljan finns att öka reformtakten.
Vi tänker uppmana regeringarna, Europaparlamentet och kommissionen att samarbeta för att övervinna hindren för genomförandet av de överenskomna reformerna, så att vi kan slutföra det nödvändiga lagstiftningsprogrammet och sedan snabbt omvandla de överenskomna åtgärderna till nationell lag.
Vi har slagit fast två övergripande prioriteringar för Europeiska rådets vårmöte, nämligen hållbar tillväxt samt fler och bättre arbetstillfällen.
Vi har en helhetssyn på tillväxtproblemet och erkänner att vi behöver vidta åtgärder i fråga om en rad faktorer såsom konkurrenskraft, innovationer, hållbar miljö och social integration, om vi skall kunna göra den europeiska ekonomin mer dynamisk.
Vi behöver förstärka konkurrenskraften så att vår ekonomi klarar de globala utmaningarna.
Det är också viktigt att vidta specifika åtgärder för att vitalisera den inre marknaden.
Vi inriktar oss i detta avseende på två särskilda områden: finansiella tjänster och tjänstesektorn mer generellt.
Vi anser att en effektiv inre marknad för finansiella tjänster kommer att göra det möjligt för EU: s ekonomi att växa betydligt genom att kapitalförsörjningen och tillgången på billigare kapital ökar.
Vi hoppas att Europaparlamentet kan samarbeta konstruktivt med oss för att nå detta mål genom att hjälpa till att slutföra de återstående elementen i handlingsplanen för finansiella tjänster, i synnerhet de föreslagna direktiven om insyn och investeringstjänster, före utgången av innevarande mandatperiod.
Vi är alla medvetna om att tjänstesektorn har varit drivande för EU-ekonomin under det senaste årtiondet och utgjort en dynamisk tillväxtmotor som har stått för 70 procent av EU: s BNP och sysselsättningsmöjligheter.
Vi ser en fullständig tillämpning av den inre marknadens principer på den sektorn som ett vitalt medel för att göra det möjligt för konkurrenskraftiga företag att expandera inom hela EU och erbjuda EU: s konsumenter större valmöjligheter.
Följaktligen ser vi fram emot ett fruktbart samarbete med parlamentet för att göra betydande framsteg med det föreslagna direktivet om den inre marknaden för tjänster nästa år.
I Lissabonstrategin erkändes uttryckligen att EU för att konkurrera globalt måste gå över till en kunskapsbaserad ekonomi där spjutspetstekniker och spetskompetens kommer att ge ett avgörande mervärde till EU: s produkter och tjänster.
Vi fortsätter dock att sacka efter våra viktigaste internationella konkurrenter när det gäller våra investeringar i och prioritering av innovationer.
Antalet forskare i EU utgör endast 5,7 per 1 000 sysselsatta, medan motsvarande siffror är 8,1 per 1 000 för USA och 9,1 per 1 000 för Japan.
Som kommissionen konstaterade i sin vårrapport är den privata sektorns bidrag till investeringarna i humankapital faktiskt tre gånger större i Japan och chockerande nog fem gånger större i USA än i EU.
Alla våra institutioner, nationella regeringar, rådet, kommissionen och parlamentet måste undersöka hur vi kan tillhandahålla dynamiska lösningar som främjar ett mer innovationsvänligt företagsklimat.
Som ett första steg i den processen har vi föreslagit att Europeiska rådet enas om att medlemsstaterna bör överväga riktade stöd och incitament som uppmuntrar företagen till större investeringar i forskning och utveckling.
Om vi skall öka antalet forskare som utför det arbete som krävs för att vår ekonomi skall kunna växa, är det också viktigt att undersöka hur vi skall kunna behålla våra forskare och locka forskare från andra länder till EU.
Rådet ser i detta avseende fram emot ett fortsatt samarbete med parlamentet för att se till att det kommande förslaget till direktiv om rörlighet för forskare från tredjeland snart kan antas.
Jag är personligen engagerad i målet att få till stånd en bättre lagstiftning inom EU.
Jag är övertygad om att en bättre lagstiftning kan möjliggöra en betydande tillväxt av EU: s ekonomi genom att uppnå den rätta balansen som medger att det allmännas intressen skyddas samtidigt som företagen befrias från onödiga belastningar.
Vi har som ordförandeland utvecklat ett gemensamt initiativ tillsammans med efterföljande ordförandeländer – Nederländerna, Luxemburg och Förenade kungariket – i syfte att under de kommande två åren prioritera målet bättre lagstiftning.
Vår andra prioritering är fler och bättre arbetstillfällen.
Vår inriktning som ordförandeland på sysselsättningsfrågan är influerad av rekommendationerna från arbetsgruppen för sysselsättning, under Wim Koks ordförandeskap, som överlämnade sin rapport till Europeiska kommissionen i slutet av 2003.
Vi välkomnar att arbetsgruppens utlåtanden om politiken helt införlivas i analysen och bedömningarna i den gemensamma rapporten om sysselsättning.
Vi föreslår följaktligen att Europeiska rådet enas om att medlemsstaterna inom ramen för en övergripande sysselsättningsstrategi skyndsamt bör uppmärksamma tre strukturella utmaningar, nämligen anpassbarhet, ökad förvärvsfrekvens och investering i humankapital.
Som ni vet fastslog vi under Lissabonstrategin målen att förvärvsfrekvensen för kvinnor skulle uppnå 60 procent och att sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare skulle öka till 50 procent senast 2010.
Kommissionen konstaterade i sin vårrapport att kvinnors förvärvsfrekvens under de senaste tre åren ökat till 55,6 procent, delvis beroende på förbättrad tillgång och tillgänglighet till barnomsorg för barn under tre år.
Om vi kan vidmakthålla den framstegstakten har vi en realistisk möjlighet att nå 60-procentmålet för sysselsättning för kvinnor 2010.
Som ordförandeland anser vi att de mest överhängande frågor som vi behöver ta itu med när det gäller att locka fler kvinnor ut i arbetslivet är de fortsatta löneskillnaderna för kvinnor och vikten av mer familjevänliga arbetsmiljöer.
Vi har dock större svårigheter med målet för äldre arbetstagares sysselsättningsgrad.
Sysselsättningsgraden för gruppen arbetstagare mellan 55 och 64 år uppgick till endast 40,1 procent 2002, vilket innebär att det skulle behövas ytterligare 7 miljoner arbetstillfällen för att vi skall kunna uppnå 50-procentmålet 2010.
Det irländska ordförandeskapet är medvetet om vikten av denna fråga och föreslår därför att lämpliga rättsliga och ekonomiska incitament införs för att hålla kvar äldre arbetstagare i förvärvsarbete.
Problemet med förvärvsfrekvensen understryker att genomförandet av Lissabonstrategin kräver engagemang, inte bara från de nationella regeringarnas sida utan också från en hel rad aktörer, däribland arbetsgivare och fackföreningar.
Arbetsgivarnas stöd är väsentligt exempelvis om vi skall skapa familjevänliga och positiva miljöer som lockar och håller kvar kvinnliga anställda och äldre arbetstagare.
På samma sätt behöver vi fackföreningarnas engagemang för att underlätta den nödvändiga anpassning till förändringar som blir alltmer väsentlig i en konkurrensfylld, global miljö.
Vi anser därför att det är väsentligt att utforska sätt att involvera de nödvändiga intressenterna mer djupgående i genomförandet av våra Lissabonmål.
Förändringsprocessen är ofrånkomligen svår.
Vi kan dock bygga en bättre framtid för medborgarna i vår union och i den utvidgade unionen.
Vi anser att genomförandet av Lissabonstrategin kommer att dra stor nytta av bidraget från de nya medlemsstaterna, som var och en måste klara av fundamentala och omfattande ekonomiska omvandlingar.
Vi har visserligen mycket att göra, men fördelarna för våra medborgare av att vi genomför Lissabonstrategin effektivt kommer att vara avsevärda.
Det är en god belöning.
Vårt arbetsprogram och de potentiella fördelarna för Lissabon är väl inneslutna i det tema som vi har valt för ordförandeskapet.
Som européer ” arbetar vi tillsammans ” för att tillförsäkra alla europeiska medborgare ” bättre livskvalitet ” år 2010.
