# ID: svediakorp-gov445082
# author: Meijer (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Europa och Förenta staterna har länge strävat efter att uppnå ett väsentligt inflytande över utvecklingen i Iran, Irak och Afghanistan.
Detta inflytande ger ofta resultat som skiljer sig starkt från de förväntade.
Muslimska fundamentalister i Afghanistan och Saddam Husseins regim i Irak överlevde för inte så länge sedan tack vare stöd från väst gentemot andra.
I Iran gjordes också försök under en lång tid att behålla allierade vid makten när deras ställning ifrågasattes.
För femtio år sedan avsattes Mohammad Mossadeqs regering eftersom det ansågs att den var för vänsterextremistisk och att det var möjligt att den skulle ha inlett ett samarbete med Irans grannar i norr, som fortfarande var en del av Sovjetunionen.
En diktatorisk härskare, shahen, återvände till makten, men han skaffade sig fler fiender i sitt eget land på grund av sitt maktbegär och sin försummelse av folket.
Samtidigt som en vänstervriden nationalism och socialism inte kunde utgöra ett alternativ fick en medeltida variant av islam förnyade möjligheter att organisera ett folkligt motstånd.
För tjugofem år sedan satte ett folkligt uppror stopp för en regim som alltid hade sökt ett militärt och ekonomiskt samarbete med västvärlden.
Världen utanför har aldrig litat på de nya myndigheterna.
Efter några år av stor entusiasm, socialpolitik och demokratiska experiment ådrog sig även denna regim ett hat inom landet.
Den stora yngre generationen vill få ett slut på uteslutandet av politiker vars åsikter skiljer sig från det konservativa prästerskapets, på inskränkande regler för kvinnor, på relegeringen av studenter och på de frekventa hängningarna, steningarna och stympningarna av personer som inte passar in i myndigheternas världsbild.
Många har flytt från tyranniet, ofta till Europa.
På senare år har dock Europa, på grund av ekonomiska intressen, sänt ut trevare till denna regim.
Förenta staterna var tveksamt, men verkade göra detsamma när Iran drabbades av jordbävningen i Bam och visade sig villiga att låta sina kärnprojekt inspekteras.
År 2002 placerades en del av den opposition som står upp för de rättigheter och friheter som vi tar för givna i Europa på en lista över terrororganisationer.
Det ökade de verkliga myndigheternas självförtroende så att de kunde stoppa tidigare initiativ till demokratisering och normalisering.
Uteslutningen av de mest kritiska kandidaterna ändrade parlamentets politiska sammansättning från början, och förvandlade den stora majoriteten till en liten minoritet.
Min grupp hoppas att EU kommer att lära sig av detta och ta det iranska folkets och deras motståndsorganisationers sida från och med nu.
