# ID: svediakorp-gov445073
# author: Perry (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 952
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Medan vi ännu en gång diskuterar denna fråga om regleringen av Lloyd ’ s of London är 63 ” namn ” för närvarande föremål för konkursförfaranden mot dem i brittiska domstolar.
Detta är inte en abstrakt fråga för dem; inte heller handlar det om något som har lösts för länge sedan.
Det är en mycket reell fråga, och den kommer att vara mycket viktig även under de kommande åren.
Dessa 63 personer blev inte ” namn ” under det nuvarande regelsystemet, utan under perioden före 2001.
De förluster som de nu står inför, och som till synes tvingar dem till konkurs, inträffade under det regelsystem som var i kraft mellan 1978 och 2001.
Dessa 63, framställarna till detta parlament, och tusentals andra ” namn ” från flera europeiska länder har en enkel fråga, den fråga som finns i vår resolution från september förra året och som upprepas i dag: genomförde Förenade kungariket mellan 1978 och 2001 fullständigt och korrekt direktiv 73 / 239 / EEG när det gäller Lloyd ’ s?
Denna fråga har inkommit till parlamentet från framställare.
Det är en berättigad fråga.
Vi har lagt fram den inför kommissionen upprepade gånger.
Kommissionen verkar hittills egendomligt obenägen att besvara den.
Den akt som lades fram för parlamentet i december som svar på vår resolution från september 2003 är helt inadekvat och misslyckas på ett iögonfallande sätt att ge något svar på den centrala frågan.
Kommissionsledamot Frits Bolkestein, som inledde två omgångar överträdelseförfaranden mot Förenade kungarikets regering om regleringen av Lloyd ’ s, talar med jämna mellanrum om för oss att hans ansvar bara är att se till att en medlemsstat följer direktivet.
Detta stämmer, men bara delvis.
Han har andra ansvarsområden också.
Livet skulle vara enklare för oss alla om det bara fanns ett ansvar.
Så är det aldrig.
Tillåt mig att påminna kommissionen om att den har ett åtagande enligt fördraget att svara på frågor som parlamentet ställer, i enlighet med artikel 197.
Denna artikel finns inte där för att möjliggöra smarta spetsfundigheter, som den fråga som en gång ställdes under en intagningsintervju vid universitetet i Oxford, som löd: ” Är detta en riktig fråga? ”, och det malliga svaret blev: ” Ja, om detta är ett riktigt svar ”.
Det kan duga bra vid en universitetsutfrågning, men inte i parlamentet.
Om ett ickesvar hade räckt skulle det inte vara någon mening att ha ett sådant åtagande som det som finns i artikel 197 i fördraget.
Medborgare har enligt fördraget rätt att inge framställningar till parlamentet om huruvida reglerna respekteras.
Kommissionen har skyldigheter enligt fördraget att garantera att EU: s regler och direktiv respekteras på ett riktigt sätt.
Parlamentet har rättigheter enligt fördraget att få ordentliga svar på sina frågor.
Jag kan bara anta, av för mig okända anledningar, att kommissionen tycker det är besvärande att svara på denna fråga.
Uppenbarligen är den brittiska regeringen mycket besvärad, och jag som engelsman finner det skamligt att den brittiska regeringen är så förtegen i detta fall att den har gett order om att avlägsna alla brittiska svar från den akt som kommissionen offentliggjorde för parlamentet.
Vad i all världen har den att dölja?
Kommissionen borde inte hjälpa regeringen med detta hemlighetsmakeri eller bli dess medbrottsling.
När denna framställning lades fram för kommissionen anser jag att kommissionen uppträdde korrekt.
Den undersökte framställarnas klagomål.
Man var uppenbarligen inte nöjd med situationen och sände ett detaljerat frågeformulär till den brittiska regeringen.
Även om denna kammare aldrig har fått se svaren är det tydligt att kommissionen fortfarande inte var nöjd, eftersom man inledde överträdelseförfaranden.
Därefter inledde man ytterligare, separata överträdelseförfaranden som täckte regelsystemet efter 2001.
Kommissionen bedömer nu att det aktuella systemet efterlevs.
Kommissionen har uppgifterna men det har inte vi, så vi kan inte kommentera detta för tillfället.
Men kommissionens belåtenhet med systemet efter 2001 upphäver inte vår rättighet att fråga kommissionen om regelsystemet före 2001, eller kommissionens skyldighet att svara oss.
EU måste bygga på ett system av regler och lagar.
Det får inte vara något system som går ut på att välja och vraka.
Lloyd ’ s försäkringstagare har en rättighet och ett behov att känna till huruvida solvensreglerna har respekterats.
De personer som har investerat i Lloyd ’ s ” namn ” har också denna rätt.
Som en av de sade till mig, vi hade en rättighet att anta att solvensreglerna respekterades, och att vi inte verkade, som det var, i Vilda västern, där man kan strunta i regler.
Om kommissionen envisas med att vägra ge kammaren ett klart svar råder det en allvarlig avvikelse i tolkningen av artikel 197 i fördraget, och vi har ett allvarligt interinstitutionellt problem.
Enligt min mening skulle parlamentet behöva hänvisa detta till EG-domstolen för beslut enligt artikel 232 i fördraget.
Om parlamentet anser att kommissionen inte har agerat, då kan EG-domstolen enligt denna artikel och enligt de förpliktelser som åligger kommissionen enligt fördraget uppmanas att komma med ett avgörande.
Jag hoppas att kommissionsledamoten, som jag respekterar djupt, liksom jag respekterar kommissionsledamot Frits Bolkestein, nu till slut kommer att ge oss ett rakt svar på en rak fråga denna eftermiddag.
Genomförde Förenade kungariket fullständigt och korrekt direktiv 73 / 239 / EEG mellan 1978 och 2001?
Ja eller nej?
