# ID: svediakorp-gov445066
# author: Berthu (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 310
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
En månad efter det att vi godkände Herzogbetänkandet om tjänster i allmänhetens intresse, där man krävde att en rättslig ram för Europa skulle upprättas genom medbeslutandeförfarandet, är vi redan fullständigt förvirrade, vilket kan utläsas i Philippe Herzogs muntliga fråga.
Föredraganden har i själva verket upptäckt att kommissionen samtidigt helt på egen hand och under utnyttjande av sina egna befogenheter har förberett en reglering av de möjligheter till ekonomisk kompensation som tjänster i allmänhetens intresse kan utnyttja.
I dag har kommissionen till hälften medgivit detta, och man har lovat att man skall avvakta utgången av samrådet om grönboken innan man fattar något beslut.
Så mycket bättre!
Jag vill emellertid säga till Philippe Herzog att vi kommer att få se mera av ett sådant förhållningssätt i framtiden, och även av sådant som är ännu värre.
Enkelt uttryckt var det inte nödvändigt att lägga sig i arbetet med den rättsliga ramen för Europa.
Detta begrepp, liksom ramdirektivets, är oklart, eftersom ingen vet exakt vad den skall innehålla av allt ifrån sanktionerade bidrag till själva tjänsten, via organisatoriska principer, skyldigheter och förhållandet till avnämarna.
En rättslig ram där man tar hänsyn till subsidiaritetsprincipen, något som uppfanns av Europaparlamentet, är dessutom ett ännu oklarare begrepp, eller till och med motsägelsefullt, eftersom verklig subsidiaritet på detta område skulle innebära ett erkännande av att offentliga tjänster, vilka faktiskt är livsnödvändiga i våra samhällen, måste definieras, organiseras och drivas så nära allmänheten som möjligt inom nationens ram.
Vi behöver bara en regel: varje medlemsstat skall vara fri att besluta om sina egna offentliga tjänster.
Den naturliga följden av denna regel är att skyldigheter knutna till offentliga tjänster skall gå före de regler som bestämmer gemenskapens konkurrensförhållanden.
