# ID: svediakorp-gov444972
# author: Stockmann (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 770
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Kommissionsledamoten har rätt: intermodala transporter är konkurrenskraftiga bara i begränsad utsträckning, och de befintliga lastenheterna – oavsett om det gäller containrar eller växelflak – kan inte enkelt användas i alla de fyra transportsätten.
Den komplicerade och utdragna processen vid omlastningarna slösar inte bara en massa tid, den kostar också en hel del pengar.
Intermodala transporter medför därför automatiskt en mängd nackdelar.
För det första är de mycket mer komplexa och därför svårare att organisera och för det andra är det mycket få operatörer som har en klar överblick över hela den intermodala kedjan.
Därför måste vi främja intermodala transporter, och det är det vi gör med detta direktiv.
Detta direktiv har tre syften.
För det första att skapa en ny lastenhet, den europeiska intermodala lastenheten, för det andra att inrätta specifika krav om intermodalitet för alla nya lastenheter, och vi hoppas att vi tack vare detta åtminstone på medellång sikt kommer att kunna halvera omlastningstiden vid terminalerna, och för det tredje att förbättra säkerheten i enlighet med den internationella konventionen om containersäkerhet (CSC).
Det kanske var en aning vilseledande av kommissionen att lägga fram direktivet som en del av programmet för främjande av närsjöfarten.
Ja, det kommer ju naturligtvis att främja närsjöfarten, men det vi talar om här är hela transportkedjan och en intermodal standardisering av ett slag vi aldrig tidigare sett.
Som regel är det de enskilda transportsätten som standardiseras, eller också införs standardisering av specifika aspekter av ett enskilt transportsätt.
Detta direktiv är därför först i sitt slag.
Syftet med standardisering är dock inte enbart att hitta den ideala tekniska lösningen.
Genom standardisering kommer vi att åstadkomma säkerhet för planering och investeringar, minska hindren för marknadstillträde och minska produktkostnaderna samt öppna nya marknader.
Jag är övertygad om att Europa behöver bästa möjliga intermodala lastenhet som kan kombinera containrarnas fördelar med växelflakens.
Det skulle vara som en slags europeisk supercontainer, som kan användas i alla transportsätten och lätt lastas om.
Den skulle vara stapelbar och lyftas i de övre hörnen.
Den skulle passa för användning på fartyg, erbjuda maximalt utrymme för transport av ISO-pallar och göra det möjligt att snabbt lasta och lossa godset.
Kommissionen räknar med att antalet lastbilar som krävs för att transportera en viss mängd gods skulle minska med 25 procent med den nya supercontainern.
Jag tror att detta är något optimistiskt, men det visar i alla fall på en förändring.
Farhågorna att man inte längre skulle få använda de lastenheter som redan finns är obefogade.
Direktivet innebär inte ett tvång att använda den nya supercontainern, det är i stället marknaden som skall reglera detta.
Det innebär att olika lastenheter kommer att fortsätta att cirkulera, men den europeiska intermodala lastenheten kommer att bli marknadsledande eftersom den har så många fördelar.
Jag tror också att den kommer att få stor framgång på exportmarknaden.
Kina och Ryssland är två stora marknader att erövra, och den förväntade ökningen av godstransporter till Östeuropa talar för sig själv.
Direktivet påverkar inte heller ISO-standarden.
Vi har lyckats mildra oron kring denna fråga genom ändringar av kommissionens text.
Containerfartyg med cellindelning är till exempel konfigurerade enligt tillämplig ISO-standard.
Vi föreskriver att säker stuvning skall vara möjlig inombords och på däck på nuvarande containerfartyg med cellindelning utan anpassning av befintliga styrskenor.
Vi har också föreskrivit en yttre höjd på 2 900 mm, vilken motsvarar den höjd som europeiska standardiseringsorganisationen CEN fastställt.
Vi har alltså skapat bästa möjliga lastenhet för väg och järnvägstransport.
Det måste emellertid vara de europeiska standardiseringsorganen som, i samarbete med industrin, har i uppgift att utveckla detaljerna i denna standardisering.
Vi har bara upprättat en ram för processen.
Vi ville, eller vi vill, inrätta ett standardiseringsförfarande grundat på mandat, för att standardiseringsprocessen skall fortskrida snabbare.
Ansträngningarna för att åstadkomma detta har pågått länge, men de har ännu inte slutförts.
Detta direktiv är bara processens början.
Förutom lastenheterna finns det många andra möjliga intermodala transportområden där man skulle kunna standardisera, bland annat i gränssnitten mellan infrastruktur och tjänster, det vill säga terminaler, omlastningsanläggningar och naturligtvis informationssystem samt ansvars- och kontraktsfrågor.
Standardiseringen kommer därför att fortsätta.
Jag är glad att vi startat nu och givit en klar signal för de intermodala transporterna.
