# ID: svediakorp-gov444883
# author: Inglewood (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 457
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Parmalat-skandalen omfattar en rad ganska tydliga kriser.
För det första har det förekommit bedrägeri av gigantiska proportioner, för det andra föreligger det en systemkris på marknaden och för det tredje är det en mycket betydande social katastrof i Italien, där de flesta av de drabbade bor.
Jag vill inte göra några fler påpekanden om vare sig bedrägeriet eller de problem som kan finnas i Italien.
Jag skulle föredra att tala om effekterna på marknaderna.
Vi glömmer ibland att en av 1900-talets lärdomar var det tydliga framväxandet av belägget för att stödja åsikten att marknaderna är den bästa pådrivaren för välstånd och den bästa skaparen av nya arbetstillfällen som vi har sett i världen.
Det står därför klart att det är absolut nödvändigt med ordentligt fungerande marknader för vår framtida gemensamma välfärd.
Dessa marknader måste vara ordnade så att kriminalitet blir svårt.
Men på samma sätt som det är omöjligt att organisera Strasbourg city på ett sätt som gör det omöjligt att bli rånad, på liknande sätt är det omöjligt att organisera finansmarknaderna för att se till att det inte finns någon extern möjlighet till straffbart bedrägeri.
Låt oss erkänna det.
För det andra är det viktigt att investerarna har förtroende för marknaden.
De påståenden och bevis som bolagen lägger fram om sig själva bör vara öppna, och reglerna för hur den informationen ställs samman bör vara oantastliga.
Jag välkomnar kommissionsledamot Frits Bolkesteins påpekanden om hans översyn av redovisning och redovisningssed.
På samma sätt skall företagsstyrningen på marknaden vara oklanderlig i fråga om sättet att fatta beslut.
Återigen välkomnar jag kommissionsledamotens påpekanden i sitt uttalande.
Vidare måste de påståenden som görs på marknaden och de råd som ges till eventuella aktörer på marknaden vara så beskaffade att det inte finns någon antydan till oegentlighet.
Jag måste få fråga – och kanske säger jag detta som någon som inte ställer upp i det kommande valet – om detsamma kan sägas om de påståenden som de politiska partierna kommer att göra i den kommande kampen?
Vi får heller inte glömma bort att även i fallet med uppenbara storskaliga förluster för bankerna så kan det mycket väl vara så att i en värld där tillhandahållande av privata pensioner i allt större omfattning kommer att vara norm är det småfolket som kommer till skada av dessa katastrofer.
Det är de små investerarnas förtroende – antingen direkt eller genom pensionsstiftelser – som är så viktigt för att 2000-talets kapitalism skall fungera.
Många talare har nämnt reglering.
Reglering är svaret men inte överreglering.
Det måste vara den lärdom som vi drar av den här krisen.
