# ID: svediakorp-gov444868
# author: Ribeiro (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 479
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Finansskandalen vid Parmalat är en direkt följd av ekonomins monetarisering.
Denna monetarisering är helt klart överflödig, eftersom den produktion och handel som fyller människors materiella behov drunknar i den internationella storfinansens spekulativa vågor.
Under tiden blomstrar den informella ekonomin, samtidigt som ekonomin kriminaliseras och ljusskygga affärer blir allt vanligare till skada för den sociala och ekonomiska utvecklingen.
Skandalen är ytterligare ett exempel på de fördärvliga konsekvenserna av en avreglerad marknad och kapitalets ohämmade rörlighet.
Parmalat utnyttjade varje knep i regelboken: täckorganisationer i skatteparadis, förmåner av särskilda offshore-bestämmelser, hedgefonder och förfalskade dokument och räkningar.
På detta sätt kunde finansiella tomrum maskeras och spår sopas igen: med hjälp av komplicerade strukturer och många dotterbolag kunde transaktioner med obligationslån och finansiella derivat utföras med assistans av internationella banker som utgjorde en fasad gentemot internationella revisionsfirmor och kreditvärderingsinstitut som avgav positiva omdömen.
Tusentals arbetstillfällen försattes i riskzonen i de över 30 länder där Parmalat var verksamt, vilket skapade enorma svårigheter för de tusentals mjölkproducenter som var beroende av företaget.
Detta är dock ingen isolerad företeelse.
Bara under de senaste åren har ett antal finansskandaler ägt rum – Enron, WorldCom och Merck i USA, Crédit Lyonnais, Vivendi, Ahold, Kirch, Marconi och Equitable Life i EU: s medlemsstater – som fått förödande sociala och ekonomiska konsekvenser.
Eftersom det handlar om ekonomiska modeller behövs det striktare regler för och hårdare kontroller av finansiella derivat, som ersätter mekanismer som är en produkt av, och vars enda existensberättigande är, spekulation.
De internationella insatserna måste trappas upp för att sätta stopp för skatteparadisen och begränsa offshore-verksamheten.
Det behövs finansiella instrument för att övervaka kapitalets rörelse, till exempel realtaxering av aktievinster.
Det som framför allt krävs är dock en återgång till centrala värderingar som produktion och arbete.
Hur stora problem aktieägarna än har – och de är utan tvekan stora – måste ändå skyddet för arbetstillfällen och garantin för arbetstagarnas rättigheter prioriteras; deras rätt till information, samråd och medverkan måste garanteras.
I fallet Parmalat bör ersättning omedelbart övervägas för de mjölkproducenter som drabbats.
Jag skulle vilja uppmärksamma EU: s negativa bidrag till monetariseringen och, särskilt, handlingsplanen för finansiella tjänster, där avreglering, liberalisering och integration av kapitalmarknader uppmuntras, samtidigt som genomtänkta regler och kontrollmekanismer nedrustas.
Det oroar mig, herr kommissionär, att ni säger att snabb och illa underbyggd lagstiftning kan förvärra, snarare än lösa, de regleringsproblem som illustreras av de omfattande fallen som Enron och Parmalat.
Trots era ideologiska betänkligheter och er ovilja att ta risker kan vi inte bortse från de bevis som ligger framför oss eller från det akuta behovet av att effektivt ta itu med problemen.
