# ID: svediakorp-gov444782
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 983
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag välkomnar tillfället att bidra till denna debatt i dag, trots att jag oundvikligen kommer att korsa en del av den mark som har täckts så väl av ordförandeskapet.
Nya upptäckter inom spridningen av kärnvapenteknik till Iran, Libyen och Nordkorea har belyst vikten av att behålla och förstärka effektiva kontroller.
Det är ett historiskt faktum att Indiens och Pakistans hemliga förvärv av kärnvapen på 1990-talet och den senare effekten på den regionala stabiliteten skapade stor oro.
Nordkoreas utträde ur fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen förra året var ännu ett farligt och destabiliserande steg, för både den närmaste regionen och det internationella samfundet som helhet.
Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT) som trädde i kraft 1970 lade grunden för det internationella systemet för icke-spridning av kärnvapen såsom detta ser ut i dag.
Systemet skapade de grundläggande uppförandenormerna.
Det innebär – som kammaren vet – ett rättsligt förbud mot spridning av kärnvapen utanför de fem kärnvapenstater som erkänns i fördraget och gör spridningen av kärnvapen olaglig i det internationella samfundet.
Med detta system kom principen om reglerad handel med kärnvapen, begreppet säkerhetskontroller för kärnvapen och, naturligtvis, Internationella atomenergiorganet, vars utmärkta arbete stöder systemet.
Det är förståeligt att mycket fokus har legat på systemets misslyckanden, men vi underskattar ofta framgångarna.
I en presidentdebatt 1960 föreställde sig John F. Kennedy en värld med kanske 20 länder med kärnvapen.
Att denna vision aldrig blev verklighet har till stor del berott på att NPT skapades.
Sydafrika, Argentina, Brasilien, Taiwan och Sydkorea har till exempel alla vänt ryggen åt spridningen av kärnvapen, delvis på grund av internationella påtryckningar, men även till följd av förnuftiga och kloka beslut som svar på nationella debatter och åsikter.
Vi har även sett en positiv utveckling på senare tid i Iran, som nu har godtagit tilläggsprotokollet, och i Libyen.
Mot denna bakgrund anser vi, samtidigt som vi inser vilka utmaningar som NPT står inför, särskilt vad gäller spridning av kärnvapen och nedrustning, att vi kan närma oss den kommande tredje förberedande kommittén med tillförsikt.
Det kan mycket väl finnas brister i icke-spridningsordningen, men de är säkert inte omöjliga att avhjälpa och vi bedömer att de kan hanteras.
Vi måste fortsätta att arbeta mot ett allmänt antagande av NPT av länder som hittills har vägrat att göra detta – särskilt Indien, Pakistan och Israel.
Nordkorea måste återgå till att uppfylla fördraget.
Vi måste även utvidga ratificeringen av det viktiga tilläggsprotokollet till fördraget.
Detta protokoll ger IAEA bättre och starkare befogenheter att göra inspektioner.
I detta sammanhang är kommissionens roll att i första hand stödja ordförandeskapet, som ser framsteg inom detta område som en hög prioritet, och i andra hand att uppmuntra till största möjliga EU-samordning.
Under de senaste 12 månaderna har EU tagit enorma kliv i riktning mot att stärka sin infallsvinkel mot icke-spridning.
Den europeiska säkerhetsstrategin, som antogs vid Europeiska rådet 2003, identifierar massförstörelsevapen som ett av de farligaste hoten mot dagens Europa.
Vid samma Europeiska råd godkändes EU-strategin mot spridning av massförstörelsevapen.
Denna strategi följs nu upp med konkreta åtgärder.
Arbetet med att införliva strategin går framåt inom ett stort antal områden, vilka är alltför många för att nämnas i dag, men jag vill betona ett antal viktiga exempel.
Det första var att rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) i november förra året antog en text som syftade till att integrera icke-spridningsreglerna i Europeiska unionens vidare relationer med tredjeländer, bland annat genom att införa en icke-spridningsklausul i avtalen med dem.
Detta nya engagemang för icke-spridning är viktigt eftersom den nya EU-strategin syftar till att ta in bestämmelser om icke-spridning i alla avtal med tredjeländer.
Detta är nu en del av de pågående förhandlingarna, med till exempel Syrien, där icke-spridning hamnar på ungefär samma nivå som mänskliga rättigheter och kampen mot terrorismen.
EU: s gemensamma åtgärd för nedrustning och icke-spridning i Ryssland antogs av rådet 1999 för att förbättra samarbetet med Ryska federationen i dess arbete för en säker och miljömässigt hållbar nedmontering, förstörelse eller konvertering av infrastrukturer, utrustning och material för massförstörelsevapen.
Projekten stöder kemisk förstörelse och hantering av plutonium avsett för kärnvapen.
Dessa projekt, som har införlivats av kommissionen i nära samarbete med ett antal medlemsstater, är en liten men viktig del av gemenskapens bidrag på 1 miljard euro till det globala partnerskapet G8, som inleddes vid mötet i Kanada 2002.
Den interparlamentariska konferens som kommissionen stod som värd för under initiativet för icke-spridnings- och nedrustningssamarbete här i Strasbourg den 20 och 21 november 2003 betonade de stora utmaningar som ligger framför oss om vi skall kunna hantera de farliga resterna av programmen för massförstörelsevapen från kalla kriget på ett säkert sätt.
Konferensens betydelse bekräftades genom dess status som interparlamentarisk sammankomst mellan personer från nationella nyckelparlament, inklusive Förenta staternas kongress och den ryska duman.
För att hotet från massförstörelsevapen skall kunna avlägsnas måste detta bli och fortsätta att vara en högprioriterad fråga för nationella regeringar, regionala organisationer och det internationella samfundet som helhet.
Ur gemenskapens perspektiv är vi tacksamma för den ökade uppmärksamhet som Europaparlamentet riktat mot behovet att på ett tillfredsställande sätt finansiera aktiviteter som minskar hotet i nästa budgetcykel.
Kommissionen strävar i samarbete med Europaparlamentet efter att definiera framtida prioriteringar för icke-spridning och kommer, tack vare ett beslut av parlamentet nyligen, snart att kunna inleda ett pilotprojekt för att gå vidare med detta arbete.
Jag är tacksam för möjligheten att delta i denna korta men viktiga debatt om en fråga av så stor internationell betydelse.
