# ID: svediakorp-gov444732
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 474
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – Herr talman!
Som flera ledamöter sade är omlokalisering av företag till länder med billigare arbetskraft ett återkommande fenomen i den ekonomiska historien.
Jag skulle vilja kommentera några saker som grundar sig på de ärade ledamöternas uttalanden om Europeiska unionens roll och dess möjligheter till ingripande.
När det gäller den internationella dimensionen är det för det första tydligt att globala förhandlingar om stålfrågan är på gång, och Europeiska unionen vill nå en överenskommelse om subventioner eftersom det finns länder som beviljar stöd, som vi känner till, särskilt utanför Världshandelsorganisationens ramar.
Den andra punkten är EU: s sociallagstiftning.
Och jag anser att det i det här fallet är mycket viktigt att vara medveten om att det slutliga beslutet om ett företag naturligtvis fattas av företagets ledning, men den i sin tur är skyldig att följa de särskilda direktiv om samråd med arbetstagare och om information till dem, och det skall vara snabb information, samt gemenskapsrätten om massuppsägningar.
Genomförandet av dessa direktiv berör i första skedet alla länder, eftersom direktiven avser nationell lagstiftning, och det berör naturligtvis också Europeiska unionen, eftersom de tillhör EU-lagstiftningen.
Den tredje punkten är strukturfonderna, med andra ord EU-medel för företag.
Här kan vi urskilja två typer av interventioner från Europeiska unionens sida.
Den första gäller direkta subventioner till företag.
Jag skulle vilja påminna er om att subventioner inom stålsektorn inte har varit tillåtna under flera år vid det här laget.
De är förbjudna på grundval av EKSG-fördraget, och är fortsatt förbjudna, men i de fall där statliga företag får stöd finns det förpliktelser; det finns avtal.
Ett företag kan inte motta EU-medel och samtidigt bryta mot de villkor som medlen beviljades på, och i sådana fall ingås avtalen naturligtvis på nationell nivå, och det faller inom de nationella domstolarnas jurisdiktion att införa sanktioner.
Frågan om subventioner är en aspekt av strukturfonderna.
Den andra aspekten, som också är viktig, avser emellertid intervention när det gäller att ta itu med de sociala återverkningarna.
Och här är det viktigt för oss att uppmärksamma att det finns erfarenhet av omstrukturering via strukturfonderna i många andra länder, särskilt via socialfonden, för att kunna stödja arbetstagare och, ännu viktigare, att omskola dem.
Det viktigaste vapnet vid omstrukturering av företag är att fortsätta utbilda arbetstagare, så att de kan ta itu med problemen i sin sektor och åter träda in på arbetsmarknaden, när som helst.
Så jag anser att det är viktigt att man i de trepartsförhandlingar som för tillfället äger rum mellan företag, arbetstagare och den italienska regeringen tar hänsyn till denna möjlighet till stöd och hjälp som erbjuds arbetstagarna genom socialfonden.
