# ID: svediakorp-gov444728
# author: Morgantini (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 792
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Nio hundra förlorade arbeten kanske inte är mer än en statistisk uppgift, men det innebär mer för de människor vars liv berörs.
Anläggningen i Terni ligger mitt i stadens struktur; 900 arbeten: unga och gamla arbetstagares liv.
Stålarbetarna i Terni är stadens historia och stolthet; de representerar minnen av de flyganfall som inträffade under andra världskriget.
När ThyssenKrupps ledning tillkännagav nedläggningen av sektionen för magnetiskt stål, gick hela staden – som Guido Sacconi sade – ut på gatorna tillsammans med arbetstagarna.
Terni är inte en isolerad företeelse: i Europa förbereder för närvarande Arcelor, Lucchini och Thyssen själva att omorganisera tillverkningen; anläggningar i Belgien, Servolas masugnar i Trieste har redan varslats om stängning, trots åtgärder från fackföreningshåll.
Omfattande desinvesteringar och omlokalisering av värdefulla produkter till icke-europeiska länder håller faktiskt på att förstöra EU: s produktionskapacitet.
Tilldelningen av gemenskapsmedel, som har varit omfattande under de senaste årtiondena, har utnyttjats för att avveckla statligt kontrollerad järn- och stålverksamhet.
De subventioner som har utbetalats till privata företagare som Riva, Lucchini, Falk och andra utländska grupper har använts till att modernisera produktionskapaciteten och till att specialisera den italienska järn- och stålindustrin för att öka lönsamheten.
Europeiska socialfonden och strukturfonderna har utnyttjats för att finansiera omstrukturering och omskolningsprogram, och detta har lett till att en yngre arbetsstyrka har anställts inom sektorn – i dagens Italien ligger medelåldern för järn- och stålarbetare på 30 år – men det är just existensen för denna nya generation av högt kvalificerade unga anställda som hotas.
Enligt min uppfattning har avsaknaden av en samordnad plan inom Europeiska unionen för att ge järn- och stålindustrin en nystart bidragit till att enskilda anläggningar i olika länder – om än ledande – förflyttas någon annanstans för att passa in i de enskilda företagarnas industriplaner.
Thyssens anläggning i Terni, som för tillfället lider av stora förluster inom sektorn för magnetiskt stål, vilket är fördelaktigt för det ryska företaget Duferco, drar ned på tillverkningen och förbereder förflyttning av verksamheten till Mexiko, Korea, Kina och Indien.
Det finns inga tecken på nyskapande, ny forskning eller någon konkurrenskraftig utmaning: det enda som syns är en farlig utveckling mot nedskärningar som, om de inte stoppas i tid, kommer att ha återverkningar på sysselsättning och social sammanhållning, inte bara i Italien utan inom hela EU.
Trots den drastiska minskningen av sysselsättningen inom sektorn i Italien, som har fallit från 100 000 arbetstillfällen under 1980-talet till 40 000 i dag, har stålsektorn fortfarande en utmärkt ställning på marknaden eftersom den är den näst största europeiska tillverkaren.
För att upprätthålla denna ställning krävs det emellertid att industriella val görs av den italienska regeringen – något som inte verkar vara i annalkande – och ett tydligt åtagande på EU-nivå.
Stål och elektricitet är ekonomiska tecken på att ett land är verkligt framstående, ett mått på ekonomisk utveckling.
Det är därför nödvändigt att Europeiska unionen inför system för att ta itu med miljöförstöring och övervakning av miljöpåverkan, vilket är prioriterade frågor om målen i Kyotoprotokollet skall kunna nås.
På denna grund kan en ny stålindustri komma till stånd.
Vi måste finna lösningar i form av industriell politik som är inriktad på att skydda kvalitetsprodukter, miljövillkor och sysselsättning inom järn- och stålsektorn.
I denna bemärkelse borde kommissionen förbinda sig att se över de regler som styr strukturfonderna för att ge ett svar på hoten mot sysselsättning och successiv social utarmning.
I framtiden borde beviljandet av dessa medel villkoras genom ett bindande åtagande som ges för investering på en bestämd plats under minst tio år, och omfattas av en tydlig överenskommelse att subventionerna kommer att återkrävas om tillverkningen flyttas någon annanstans.
Enligt min uppfattning borde direktiv 98 / 59 om skydd vid kollektiva uppsägningar också ses över för att befästa de insatser som utformats för att skydda sysselsättning genom att vidta åtgärder, inte bara avseende informationsförfaranden för arbetstagarnas företrädare, utan det skall också finnas krav på ett åtagande från arbetsmarknadens parter för att inleda lämpliga och bindande förhandlingar för att förhindra avskedanden eller omorganisation av tillverkningen som är till nackdel för sysselsättningen.
Arbetstillfällena inom stålverken i Terni måste räddas, liksom arbetena på andra italienska och europeiska anläggningar, och av denna anledning anser jag att det krävs ett möte mellan de berörda medlemsstaternas regeringar, arbetsmarknadens parter och, i detta speciella fall, ThyssenKrupp, för att utarbeta en ny industriplan för att ge den magnetiska sektorn och sektorn för rostfritt stål en nystart på EU-nivå.
