# ID: svediakorp-gov444719
# author: Stevenson (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 449
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill börja med att besvara några av de frågor som Seán Ó Neachtain ställde, eftersom han frågade vem som bekostade den rapport som dök upp i tidskriften och orsakade alla problemen.
Få känner till att den undersökning på vilken artikeln grundar sig beställdes av den Philadelphiabaserade forskningsfonden Pew Charitable Trusts – god för uppskattningsvis 3,8 miljarder US-dollar.
De är välkända för sina internationella kampanjer mot global förorening och har på sista tiden blivit inflytelserika motståndare till vattenbruksnäringen.
Artikeln i tidskriften grundad på ett forskningsprojekt värt 2,9 miljoner US-dollar som utfördes av institutionen för hälsa och miljön vid New Yorks delstatsuniversitet i Albany – har, som tidigare talare har sagt, visat sig vara avsiktligt vilseledande i fråga om de råd som ges om laxkonsumtion.
Men ändå tror jag att vi alla här i kammaren torde förvånas över hur artikeln plötsligt dök upp i tidningar över hela världen.
Skälet är att den samma dag som den publicerades i tidskriften skickades ut med ett pressmeddelande av ett internationellt PR-företag med säte i New York och samtidigt dök upp på den Kanadabaserade icke-statliga organisationen David Suzuki Foundations webbplats, en organisation som bedriver en kampanj för vild Alaskalax och som, självklart, har intresse av att skada EU: s laxodlingsnäring.
I sina slutsatser om att begränsa laxkonsumtionen tycks undersökningens upphovsmän, som Catherine Stihler sade, felaktigt ha använt en redan tvivelaktig riskmodell, utvecklad av det amerikanska naturvårdsverket EPA (Environmental Protection Agency), genom att inte ta med någon analys av hälsofördelarna med att äta lax, trots att över 5 000 vetenskapliga uppsatser vittnar om nödvändigheten av att äta fet fisk som ett fast inslag i en balanserad kost.
Undersökningen innehåller egentligen ingen ny information: uppgifterna i undersökningen skiljer sig inte från resultaten av tidigare undersökningar, som även de visade att dioxinhalterna i odlad lax ligger gott och väl inom officiella säkerhetsgränser.
Genom den tolkning som görs i forskningsuppsatsen överdrivs dock hälsoriskerna avsiktligt.
Dessutom ligger PCB-halterna i all EU-odlad lax betydligt under den nivå som fastställts vara säker för försäljning i snabbköp, även av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration), liksom av alla andra internationella övervakningsorgan, däribland EU: s egen myndighet för livsmedelssäkerhet och den brittiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Food Standards Agency.
Den amerikanska undersökningen är således behäftad med allvarliga fel.
EU: s fiskodlare följer stränga system för inspektion och kvalitetskontroll för att se till att högsta möjliga miljö- och trygghetsnormer motsvaras och att allmänheten erbjuds en fullständigt säker, giftfri och pålitlig produkt.
