# ID: svediakorp-gov444718
# author: Souchet (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 388
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär!
Frågan om odlad lax, som vi diskuterar här i dag, är ett verkligt skolexempel som med all säkerhet kommer att upprepas många gånger om under de kommande åren.
Som politiker har vi inte de vetenskapliga kunskaperna, så hur skall vi kunna hantera en kris som kan få långtgående samhällsekonomiska konsekvenser för hela sektorer?
Hur kan vi lösa det problem som har uppstått när en vetenskaplig rapport som ifrågasätter hälsokvaliteten i en livsmedelsprodukt publiceras i en tidskrift med grundmurat rykte och redan har väckt stor uppmärksamhet i medierna, vilket har skapat oro bland konsumenterna?
Hur skiljer vi mellan det som är en välgrundad oro, där det krävs hårdare normer och prövningsplaner, och det som endast beror på fel i de matematiska modeller som har använts eller i balansen mellan olika parametrar?
Eftersom vi redan har bränt oss rejält på några tidigare fall som fick förödande konsekvenser – jag talar då om galna ko-sjukan, dioxinet i kycklingarna, dagens fall som illustreras genom den ovanligt höga dödligheten bland bin, risken med nya och extremt kraftfulla neurotoxiska molekyler som används för att beta utsäde och sedan hamnar i fetter och vatten – är och bör vi fortsätta att vara på vår vakt.
Endast om kontrollerna, undersökningarna, forskningen och analysen ökar kommer obestridliga resultat att börja nå ut så att konsumenterna lugnas.
Livsmedelsmyndigheterna kan hjälpa oss i det hänseendet, men parlamentet måste också anta en ståndpunkt.
Som ledamot av Enheten för utvärdering av vetenskapliga och tekniska möjligheter (STOA) skulle jag i det här läget också vilja påminna er om att vi i Europaparlamentet har en ny typ av organ till vårt förfogande, STOA-panelen, som har till uppgift att hjälpa parlamentsledamöterna med olika aspekter av den vetenskapliga bedömningen som de kan behöva för att klargöra de ståndpunkter som våra olika utskott måste anta.
Det är visst inte en perfekt institution, men jag menar att STOA kan ge oss ovärderlig hjälp.
När det gäller en fråga som den vi diskuterar här i kväll kan STOA t.ex. bistå med ett helhetsperspektiv och en kritisk analys av alla befintliga eller pågående vetenskapliga studier.
Vi får därför inte glömma bort detta ovärderliga instrument.
