# ID: svediakorp-gov444619
# author: Grossetête (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Denna budgetplan måste göra det möjligt för oss att förverkliga de ambitioner vi har för EU, ambitioner som kräver att vi skapar ökad tillväxt och konkurrens.
För att uppnå de målen måste vi spendera mindre, men bättre.
Därför krävs det reformer.
Inte för att vi skall kunna göra allt, och inte heller för att vi skall kunna fortsätta med den ” utspridningsstrategi ” som vi hittills har tillämpat, utan för att vi skall kunna uppfylla allmänhetens förväntningar.
Att uppfylla allmänhetens förväntningar innebär helt enkelt, till exempel när det gäller sysselsättningspolitiken, att vi inte längre kan fortsätta ge sekundära bidrag eller lappa och laga på de stödformer som redan finns.
Om vi vill skapa 15 miljoner nya arbetstillfällen krävs det en förnyelse i linje med Lissabonstrategin och nya politiska program som är originella och dynamiska och som främjar privata initiativ.
Vi måste utbilda, informera allmänheten, slutföra de politiska program som vi har påbörjat och som skapar nya arbetstillfällen, och dessutom öka takten när det gäller strukturella reformer.
Vi måste främja investeringar inom sektorerna infrastruktur, transporter, kommunikation och mänskliga resurser samt forskning, ett område som lämnats kvar ute i kylan och vars budget enligt min mening är otillräcklig.
Men låt oss inte glömma att allt detta måste ske inom ramen för en hållbar utveckling, en viktig faktor när det gäller att skapa stabilitet.
Och låt oss avstå från att göra vissa grupper i samhället, till exempel våra stackars bönder, till syndabockar, för vi behöver dem verkligen, och de behöver oss.
Helt klart kan de förslag som kommissionen har lagt fram i kammaren dämpa oron, och jag vill framför allt peka på förslaget till ny regionalpolitik som lagts fram av kommissionär Michel Barnier.
Det alternativ som presenteras där verkar alldeles utmärkt, för det kommer att ge utvidgningsländerna det stöd de behöver utan att man isolerar de regioner i de nuvarande medlemsstaterna som behöver bidrag.
Vi måste fortsätta att uppfylla behoven i de områden som finns i de nuvarande 15 medlemsstaterna genom att öka deras konkurrenskraft och tillväxttakt så att de kan bekämpa arbetslösheten.
Det skulle helt enkelt vara obegripligt för allmänheten om vi inte gjorde det.
