# ID: svediakorp-gov444615
# author: Ortuondo Larrea (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 244
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Europeiska gemenskapen föddes ur en längtan efter fred och välstånd, ett klokt, tudelat mål, eftersom det inte är möjligt att uppnå det ena utan det andra.
En av gemenskapens viktigaste grundpelare är den sociala och territoriella sammanhållningen, med andra ord strävan efter att skapa äkta jämlikhet mellan samtliga medborgare genom att bekämpa obalanser och orättvisor när det gäller välstånd och möjligheter.
Om två månader kommer unionen att utvidgas med tio nya medlemsstater och få ungefär 75 miljoner nya medborgare.
Den nya unionens välstånd kommer att ligga långt under genomsnittet för det nuvarande EU med 15 medlemmar.
Om vi skall kunna hålla kvar vid vårt tudelade gemenskapsmål, om vi skall kunna överbrygga klyftorna till dessa nya européer, så kan vi inte överväga att avsätta färre offentliga resurser i det syftet.
Snarare måste vi vara beredda att öka våra stödinsatser.
I det här sammanhanget måste jag därför fördöma att gemenskapens faktiska utgifter, dvs. anslagen i relation till bruttonationalinkomsten, konstant har sjunkit under senare år, samtidigt som den senare hela tiden minskar på grund av inflationen.
Vi avsätter med andra ord färre resurser till gemenskapens utveckling, och ändå finns det några, till exempel de som undertecknat det välkända ” brevet från de sex ”, som vill skära ned utgifterna ännu mer.
Jag stöder kommissionens förslag att inte göra några nedskärningar i framtiden.
