# ID: svediakorp-gov444596
# author: Fischler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 608
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag har mycket uppmärksamt lyssnat på de argument och de svårigheter som anförts av de enskilda ledamöterna i detta skede, och jag vill nu mot denna bakgrund kommentera ändringsförslagen.
För det första vill jag säga att jag avvisar alla ändringsförslag med innebörden att hela detta projekt skall kallas för en ” förvaltningsplan ” i stället för en återhämtningsplan, för det är fortfarande en återhämtningsplan.
Jag anser att det vore fel av oss att skyla över situationen, även om jag gärna medger att situationen för nordlig kummel inte är lika kritisk som för nordlig torsk.
Vad beträffar ändringsförslag 2 måste jag avvisa det, eftersom detta skäl redan finns med i ramförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.
Det är inte så att jag principiellt motsätter mig det, men det är helt enkelt överflödigt.
När det gäller ändringsförslag 5 och samråd med de regionala rådgivande nämnderna, eller RAC som de också kallas, är det med glädje jag kan försäkra er om att vi, så snart de har inrättats, naturligtvis kommer att regelbundet rådfråga dem i denna fråga.
Vi behöver emellertid inget skäl där detta tas upp, eftersom det är själva tanken med de rådgivande nämnderna – att de skall kunna rådfrågas i sådana här ärenden.
Jag avvisar ändringsförslag 6 eftersom kummelbeståndet ligger under försiktighetsnivån och därför ännu nått en helt säker nivå.
Syftet med ändringsförslag 7 är att visa att vi behöver kriterier för att fastställa när en återhämtning har åstadkommits.
Det vore mycket olämpligt att på politisk väg slå fast när en återhämtning har uppnåtts.
Det är en vetenskaplig fråga.
Jag avvisar ändringsförslag 12 och 27 eftersom de ytterligare kontrollåtgärderna är helt nödvändiga.
Det är yrkesfiskarna själva som ofta klagar över att kontrollen är ojämn.
Vi behöver verkligen de här åtgärderna.
Jag kan delvis godta ändringsförslag 15, och jag samtycker till en ändring av försiktighetsnivån för biomassan.
Jag kan däremot inte godta ändringsförslag 16.
Vi bör inte fastställa prioriteringar för vetenskapliga bedömningar här.
Det vore väl naivt att säga att fiskarnas pragmatiska observationer bör ges högre prioritet än de vetenskapliga institutionernas systematiska övervakning.
Naturligtvis bör yrkesfiskarna bidra med sina uppgifter.
En del av den osäkerhet som präglar de vetenskapliga bedömningarna beror just på att sådana uppgifter saknas, eftersom fiskarna ofta bara vill förmedla uppgifter som de tror kommer att påverka bedömningarna i överensstämmelse med deras egna intressen.
Jag kan delvis godta ändringsförslag 19 och 20.
De totalt tillåtna fångstmängderna (TAC) grundar sig på en fiskedödlighetsnivå på 0,25, och vi förde in detta värde i förslaget vid rådets möte i december.
Jag kan emellertid inte godta ändringsförslag 21.
Efter rådsmötet i december ändrades förslaget så att rådet har större handlingsutrymme vid fastställandet av TAC.
Miniminivån behöver inte längre nås inom ett år; i stället kan TAC fastställas så att den nås över en längre period.
Jag måste följaktligen avvisa även ändringsförslag 25, eftersom rådet i undantagsfall måste ha möjlighet att sänka TAC, om detta är nödvändigt av biologiska skäl.
Tyvärr måste jag avvisa även ändringsförslag 22 och 23, eftersom de logiskt sett skulle innebära att TAC kunde ändras med mer än 15 procent från ett år till nästa, och det är inte godtagbart.
Vi måste ha samma variation åt båda hållen; annars kommer bestämmelserna att vara ojämna.
Jag kan till fullo godta ändringsförslag 8, 11, 18, 24 och 26.
