# ID: svediakorp-gov444587
# author: Souchet (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,037
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionär!
Vi är glada att ni är här.
Kommissionens förslag till en plan för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet har lagts fram på grundval av de nya bestämmelserna i ramförordningen med reformering av den gemensamma fiskepolitiken.
Denna nya lagstiftning, som i princip omfattar arter som är särskilt hotade, kombineras med ett nytt instrument, styrning utifrån fiskeansträngning, som läggs till de befintliga instrumenten, särskilt fastställandet av totalt tillåtna fångstmängder och kvoter.
Planen för det nordliga kummelbeståndet är den andra i sitt slag som föreslås av kommissionen, efter planen för torskbeståndet.
Den visar sig faktiskt vara den andra länken i en lång kedja eftersom ytterligare två planer med exakt samma struktur har kommit till parlamentets kännedom sedan den lades fram, angående det sydliga kummelbeståndet, norsk hummer i Kantabriska sjön och sjötunga i Biscayabukten och Engelska kanalen, och vi har fått veta att flera planer är på väg, närmare bestämt för norsk hummer och rödspätta.
Detta bör understrykas, än mer eftersom det verkar som om fiskeföretag som fiskar under en annan återhämtningsplan måste uppfylla alla krav i alla berörda återhämtningsplaner, både angående fångster ur bestånd som omfattas av återhämtningsåtgärder och fångster ur bestånd av liknande arter.
Det är vad som framgår, särskilt av det skriftliga svar – daterat den 9 februari – på en fråga som jag ställde till er och som ni nyss skickade till mig, herr kommissionär.
Detta är en särskilt betungande begränsning för branschen, speciellt i områden där kommissionen avser att införa åtskilliga återhämtningsplaner som gäller praktiskt taget alla de arter som fiskas.
Jag tänker särskilt på områdena i Biscayabukten.
Ursprungligen hade kommissionen planerat att hantera bestånden av torsk och nordlig kummel tillsammans, trots att dessa båda arter har helt skilda egenskaper.
Lyckligtvis tog man senare bort denna otillfredsställande sammankoppling.
Vårt utskott sammanställde sitt betänkande efter att ha avhållit långtgående samråd med företrädare för den berörda industrin, i synnerhet vid en utfrågning i Bryssel den 25 november där företrädare för de franska, spanska och brittiska handelsorganisationerna deltog.
De beklagade särskilt att de inte hade engagerats fullt ut i upprättandet av återhämtningsplanen eller i den utvärdering av beståndets skick som återhämtningsplanen grundar sig på, i strid mot bestämmelserna i den nya ramförordningen och mot vad parlamentet hade begärt, särskilt i sitt yttrande om införandet av miljökrav i den gemensamma fiskepolitiken.
Vi fick höra att det regionala seminarium som kommissionen anordnade mer liknade ett informationsmöte om beslut som redan hade fattats än ett riktigt samrådsmöte inför ett beslut.
Industrins företrädare framhöll också den grundläggande obalansen i kommissionens förslag.
Detta grundar sig enbart på biologiska överväganden och åtföljs inte av någon utvärdering av vilka socioekonomiska konsekvenser den föreslagna planen kommer att få.
Det står klart att den drastiska minskningen av totalt tillåtna fångstmängder som har planerats till det allra första skedet i planen inte är förenlig med att företag som fiskar nordlig kummel överlever.
Industrins företrädare ville också berätta för oss att de var tveksamma till hur effektiv och genomförbar regeln för att minska fiskeansträngningen skulle bli, oavsett om man använder sig av dagar till sjöss eller kilowattdagar.
De sade att de är rädda att om man inför ett nytt administrativt system ovanpå systemet med totalt tillåtna fångstmängder och kvoter och de specifika administrativa åtgärder som redan har införts kan principen om relativ stabilitet äventyras och dumpningen öka.
De tvivlar också på att ett system för att minska fiskeansträngningen verkligen kan leda till önskat resultat när det gäller att förbättra bestånden.
Vi har ju inte fått någon vetenskaplig utvärdering av detta från Internationella havsforskningsrådet (ICES) som kan garantera att ett minskat fiske verkligen skulle minska fångsterna.
Vi har inte heller någon utvärdering av de övergångsåtgärder som har vidtagits för att återställa bestånden enligt bilaga XVII till förordningen som fastställer totalt tillåtna fångstmängder och kvoter för 2003.
Dessutom medför den ytterst komplicerade formeln för att minska fisket allvarliga problem i fråga om jämställdhet och förutsägbarhet för medlemsstaterna.
Systemet blir också enhetligt och strikt, det överförs praktiskt taget oförändrat från ett bestånd till ett annat, och tar ingen hänsyn till de specifika egenskaper som kännetecknar de olika gemenskapsflottorna, särskilt i fråga om deras mångsidighet.
Fiskeriutskottet ansåg att metoden att angripa frågan om hur det nordliga kummelbeståndet skall hanteras på flera års sikt är mycket välgrundad och lämplig.
Med denna metod sätter man faktiskt upp ett viktigt bevarandemål på lång sikt medan man samtidigt ger fiskarna den synlighet och säkerhet som de behöver för att se till att deras företag kan överleva, vilket inte är mindre viktigt.
Icke desto mindre tyckte vi att upprättandet av en plan för att återhämta det nordliga kummelbeståndet var en åtgärd som inte stod i proportion till tillståndet för det bestånd den gäller, enligt vad de senaste vetenskapliga rapporterna och fiskarnas iakttagelser visar.
Det står klart att vi måste förbli på vår vakt, men den trend som man kan observera under de senaste två åren visar att beståndet ökar.
Eftersom det nordliga kummelbeståndet inte ligger under de biologiska gränsvärdena tycker vi inte att det är lämpligt att införa en återhämtningsplan för det enligt artikel 5 i ramförordningen.
Utskottet anser att det nordliga kummelbeståndet bör omfattas av en flerårig förvaltningsplan enligt bestämmelserna i artikel 6 i samma förordning.
Vi tycker att detta instrument är att föredra eftersom det bättre överensstämmer med beståndets skick och bättre kommer att göra det möjligt för oss att nå det dubbla målet med hållbart bevarande av beståndet och bevarande av vårt fiske.
Vi lägger fram detta förslag att ersätta den återhämtningsplan som kommissionen förespråkar med en flerårig förvaltningsplan helt i linje med det synsätt som vi redan har antagit, och som innebär att ömtåliga bestånd skall förvaltas med enkla, flexibla regler som ständigt kan modifieras – såsom fleråriga totalt tillåtna fångstmängder – snarare än med enhetliga och komplicerade system med tvivelaktiga effekter, såsom planerna på förvaltning via fiskeansträngningen, som ännu är oprövade.
