# ID: svediakorp-gov444572
# author: Doyle (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 605
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Detta område är extremt komplext, men det är särdeles viktigt att vi tar oss an det för att säkerställa fortsatt livsduglighet för våra jordbruk och landsbygdsområden.
Jämförelser av jordbruksinkomster kan vara mycket svåra: de är beroende av det basår som används – 1995 i detta fall – och siffrorna varierar beroende på om man tar ett samlat mått, ett mått för familj, hushåll eller för den enskilde.
Vi måste jämföra samma sak.
Den samlade irländska jordbruksinkomsten ökade med 2,2 procent 2003 till 2,524 miljarder euro, och beräknade direktstöd om 1,6 miljarder euro stod för 64 procent av denna summa.
Vår undersökning av jordbruket visar att den genomsnittliga inkomsten för ett familjejordbruk sjönk med 5,8 procent 2002 till 14 900 euro.
Det finns stora variationer beroende på jordbrukets storlek och jordbrukssystemet.
Till exempel var den genomsnittliga inkomsten för familjejordbruk vid de 40 procent av jordbruken som klassas som heltidsverksamhet 27 760 euro 2002.
Vid de 60 procent av jordbruken som klassas som deltidsverksamhet var inkomsten endast 6 590 euro.
Inkomsterna för jordbrukshushåll blir dock allt mer skiftande.
Undersökningen av hushållsbudgeten 1999-2000 visar att nästan 60 procent av jordbrukshushållens inkomster nu kommer ifrån andra källor än jordbruk, som bidrar till många jordbruks framtida livsduglighet.
För den genomsnittliga jordbruksinkomsten i EU 2003 kom vi på åttonde plats.
Enligt den allra senaste Eurostat-bedömningen sjönk den genomsnittliga inkomsten för likvärdigt heltidsarbete, avpassat efter inflationen, med 0,6 procent i Irland 2003, jämfört med en genomsnittlig ökning om 0,9 procent i EU som helhet.
Fördelningen av direktstöd i Irland kanske är rättvisare än i andra EU-länder, eftersom det finns relativt få mycket stora jordbruk, i synnerhet odlingsjordbruk.
Medan de främsta 20 procenten i EU får 73 procent av direktstödet, visar vår jordbruksundersökning att ungefär 40 procent av stödet gick till de 20 procent av jordbrukarna som hade den högsta familjejordbruksinkomsten.
Konceptet krishanteringssystem måste skötas varsamt.
Offentligt ingripande i jordbruksförsäkringssystem skulle leda till att den privata sektorn plockar russinen ur kakan, och Europeiska unionen kan bli tvungen att täcka de högsta riskerna samt de som inte kan försäkras, vilket skulle vara mycket dyrt och leda till avsevärda budgetproblem.
Jag välkomnar den nedsatta moduleringsnivån som rådet har beslutat om.
En högre nivå skulle innebära en högre reducering i direktstödet och därför i jordbruksinkomsterna.
Innan man beslutar om en nivå bör det första steget vara att utvärdera gemenskapens behov för jordbrukets utveckling, kostnadsberäkna dem och sedan fastställa den riktiga nivån för att möta kostnaden.
Jag är motståndare till en större omfördelning av direktstödet som har föreslagits.
Syftet med halvtidsöversynen av reformen är att stödja konkurrenskraft medan man säkerställer jordbrukarnas inkomster i ett läge där stödet inte längre är kopplat till produktion.
Jag har alltid stött idén om frikoppling.
Syftet är att undvika större störningar av produktionsmönster och markvärde.
Jordbrukare har grundlagt rättigheter, och någon sorts omfördelning skulle leda till förluster och vinster.
En omfördelning skulle även påverka jordbrukarnas produktionsbeslut, där avsikten egentligen var att reagera på signaler från marknaden snarare än att påtvinga dem ändringar på grund av en grundläggande ändring i nivån för stödet.
Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) har ändrat politikens ram för att säkerställa en mer marknadsorienterad och hållbar jordbruks- och livsmedelsindustri.
Möjligheterna att frikoppla direktstödet kommer att göra det möjligt att skydda detta stöd från utmaningar från WTO och på så vis värna deras bidrag till jordbruksinkomsterna och landsbygdens ekonomi.
