# ID: svediakorp-gov444503
# author: Fiebiger (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 495
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Grundtanken bakom hela betänkandet är att människor i Europeiska gemenskapen och i alla dess regioner, hur olika struktur dessa än har, har ett arbete och därmed rätt till en inkomst som motsvarar vad de producerar.
Om jag förstod föredraganden rätt är det bara om så är fallet som man kan säga att det existerar ett socialt EU.
I betänkandet påpekas helt riktigt att skördarna varierar mycket inom Europeiska unionen, även om Europas klimat och andra naturliga förutsättningar är gynnsamma för nästan alla grödor.
De huvudsakliga skälen till kostnadsförändringarna under de senaste åren är välkända.
Mina förväntningar på framtida reformer är att kommissionen i större utsträckning kommer att beakta sin möjlighet att påverka kostnadsbilden.
Jag förväntar mig också att det skapas fler möjligheter till investeringar, och jag hoppas att en större variation i programmen kommer att resultera i förenkling och tydligare mål.
Liksom i andra betänkanden påpekas att direktstöd till jordbrukare, vilket ses som en del av inkomsterna, inte helt sonika kan tas bort utan att hundratusentals arbetstillfällen försvinner, vilket jag tyvärr tror att vissa gärna skulle se.
Fler och fler människor på landsbygden inom Europeiska unionen har fler än ett arbete, så varje euro som inte läggs på strukturplanering och utveckling på landsbygden, och jag talar om miljarder, hänger ständigt ihop med förlorad inkomst och förlorade arbetstillfällen.
Det gör att det är viktigt att ta reda på om EU: s arbete och det sätt som dess jordbrukssystem tillämpas på leder till rimlig ersättning för unionens jordbrukare och vad detta innebär.
På denna punkt är föredraganden ganska tystlåten, vilket beror på att det saknas fakta.
Jag förväntar mig dock att vi, allteftersom marknadens organisation utvecklas, kommer att kunna besvara frågan om vad som faktiskt är en rimlig inkomst för jordbrukare.
I Tyskland har jordbrukarnas inkomster sjunkit drastiskt, med 6,1 procent och 19,8 procent de två senaste budgetåren.
Det innebär ett generellt ekonomiskt ras.
Dessa dåliga siffror beror på två saker; den ena är översvämningar och torka, men som redan påpekats i diskussionen beror det i långt större utsträckning på priskriget inom grossistnäringen, där jordbrukarna oftast är de som förlorar.
Hur påverkas produktionsorten, och härmed arbetstillfällen och inkomst, av frikopplingen av stödet och det sätt som det är knutet till miljökraven?
Det är ett försök att äta kakan och ha den kvar genom att ge marknaden en större roll i att bestämma jordbrukarnas inkomst, samtidigt som offentliga medel används till att betala tjänster som inte längre efterfrågas.
Kommer frikopplingen att säkra ett extensivt jordbruk?
Långt därifrån, det är dessvärre troligt att den kommer att leda till en rovgirig konkurrens och att vi kommer att få se strukturförändringar som gör att vissa områden drabbas ännu mer.
Det är något jag inte vill se.
