# ID: svediakorp-gov444455
# author: Della Vedova (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 385
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, kommissionär Diamantopoulou, herr Modrow!
När vi talar om stöd till utvecklingen av företagssektorn i politiken för samarbete med tredjeländer, särskilt utvecklingsländer, är det kanske nyttigt att komma ihåg vad den peruanske ekonomen Hernando de Soto påstod i sin bok Han sade att ett av de främsta hindren för den ekonomiska utvecklingen, den ingrediens som saknas, i länder som faktiskt skulle kunna åtnjuta ett avsevärt välstånd, är avsaknaden av lagar om äganderätt som är klart definierade och därför skyddas av den säkerhet som krävs för att de skall ha ett verkligt ekonomiskt värde.
Det är därför uppenbart att det mest värdefulla bidrag EU-institutionerna kan lämna – och jag skulle vilja säga över huvud taget det viktigaste bidrag som utvecklade länder kan lämna – är att garantera en rättslig infrastruktur som skyddar rättssäkerheten och att stödja och leda utvecklingen mot demokratisering och erkännande av rättssäkerhetens principer.
I kommissionens dokument berör man bara helt kort denna fråga, som jag anser vara nyckeln, och i betänkandet från utskottet för utveckling och samarbete tar man sorgligt nog inte alls upp frågan och koncentrerar sig på de tragiska konsekvenserna av den politik som främjas av Internationella valutafonden och Världsbanken.
Jag tycker inte att det är rätt, förstår ni, att ens i sådana situationer tillskriva Internationella valutafonden och Världsbanken ansvar för vissa konkurser.
Jag tänker på Argentina, där det framstår allt tydligare att misslyckandet, själva statens förfall, inte skall tillskrivas Valutafonden eller Världsbanken utan omfattningen av korruptionen och stagnationen i denna ekonomi.
Det sägs att vi inte vill vara ideologiska, men jag är rädd att det är just vad vi är.
Det är bra att beakta alla alternativ.
Men jag anser att det politiska alternativ vi måste föreslå är privatisering av företag för att möjliggöra effektivitet och investeringar.
Vi vill att tjänsterna skall vara tillgängliga för folket, och att de skall vara tillgängliga i en omfattning och med en kvalitetsnivå som svarar mot de behov som inte tillfredsställs i dag.
Jag anser att det är fel att be korrumperade och ineffektiva allmännyttiga företag att tillhandahålla dessa tjänster.
Privatiseringsalternativet – både i EU och i utvecklingsländerna – är det politiskt önskvärda alternativet.
