# ID: svediakorp-gov444454
# author: Zrihen (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 495
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, kommissionär Diamantopoulou, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja tacka Hans Modrow för att hans betänkande är så relevant, eftersom tanken uppenbart är att allting skall underordnas kampen mot fattigdomen.
Men det måste sägas att ett av kommissionens båda meddelanden – det som har rubriken ” Reform av statsägda företag i utvecklingsländerna, särskilt allmännyttiga företag: Om behovet av att utvärdera alla alternativ ” – var minst sagt tankeväckande men också välkommen läsning för mig.
Vi läser faktiskt att åtskilliga liberaliseringar och privatiseringar som snabbt genomfördes i utvecklingsländerna, under trycket från strukturanpassningsplaner som ofta påtvingas, har fått förödande konsekvenser genom förlorade arbetstillfällen och en försämring och prisökning av de tjänster som berörs.
Vi skulle vilja att kommissionen visade samma tydlighet och objektivitet när den hanterar allmännyttiga tjänster inom själva Europeiska unionen.
I förslaget till betänkande framförs krav på ett första steg i denna riktning, och det skulle vara att kommissionen äntligen går med på att göra en insynsvänlig, offentlig och öppet debatterad utvärdering av liberaliseringens effekter på sysselsättningen, på kvaliteten och omfattningen av de tillhandahållna tjänsterna och på arbetsförhållandena i EU.
Detta skulle vara lika nyttigt för EU internt som för att främja en bättre förståelse av situationen i de sydliga länderna.
Som jag säger, är vårt mål helt klart att bekämpa fattigdomen och att se till att detta inte bara är tomt prat.
När vi tittar närmare på de olika exempel som anförs i meddelandet, kan vi se att det bland de positiva erfarenheterna finns fall där statsägda företag har förblivit statsägda men där dålig företagsledning och korruption har bekämpats.
Företaget har fått en förnyad dynamik och effektivitet i sin förvaltning och framför allt har man genomfört ett normerande och politiskt regelverk med tydliga mål, som är ambitiösa i fråga om utveckling och i fråga om tjänsternas tillgänglighet och kvalitet och som framför allt finansieras genom anpassning av taxorna.
Dessa olika inslag är inte liktydiga med en kommersialisering av statsägda företag enligt kommissionens definition, utan i stället utgör de enligt min mening förutsättningar för en god förvaltning av allmännyttiga tjänster, som vi också måste införa på EU-nivå, kanske genom ett ramdirektiv.
En sista punkt är att de som förespråkar en allmän liberalisering av de allmännyttiga tjänsterna genom Gats-avtalen hävdar att öppnandet av marknaden för allmännyttiga tjänster i utvecklingsländerna endast kan vara till gagn för dessa länder.
En mer pragmatisk analys borde leda till en annan ekonomisk utvecklingsstrategi, en som fokuserar på de lokala ekonomiska och sociala aktörerna och på småföretag och mikroföretag – varvid man särskilt bör ta hänsyn till kvinnorna och de grundläggande allmännyttiga tjänsterna – och en strategi som framför allt inte överlämnar sådana företag till de multinationella företagens hänsynslösa aptit.
Men på den här punkten får ni ursäkta mig, för jag tror att vi talar om etik.
