# ID: svediakorp-gov444439
# author: Kinnock, Glenys (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 553
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag kan försäkra den senaste talaren om att vi varken är livlösa eller blodfattiga i det arbete vi bedriver i den gemensamma parlamentariska församlingen.
Den utmärkte föredragandens hänvisningar hänför sig till det faktum att vi nu har en parlamentarisk ställning och ett mycket annorlunda sätt att arbeta, men viktigast är att AVS företräds av valda parlamentsledamöter och inte av ambassadörer, vilket tidigare brukade vara fallet.
Jag är säker på att om den föregående talaren skulle titta på bevisen skulle hon se att så var fallet.
Det är på grund av att vi har denna parlamentariska ställning i enlighet med Cotonouavtalet som vi har en ny och dynamisk mognad.
Den parlamentariska församlingen är en mycket speciell institution: den är den demokratiska grenen i samarbetet mellan AVS och EG, och ger en röst åt människorna i de 93 länder som finns representerade där.
Det är vår uppgift att skapa trovärdiga och genomförbara partnerskap genom dialog och samråd mellan våra respektive parlament.
Vid vår senaste gemensamma församling arbetade vi med avtal om ekonomiskt partnerskap vid handelsförhandlingar, mänskliga rättigheter, styrelsesätt, Europeiska utvecklingsfonden och miljöproblem.
Hela vårt arbete går ut på att se till att vi uppfyller löftet och visionen med Cotonou.
Vårt arbete skall reflektera det unika åtagandet mellan EU och 78 AVS-länder i fråga om de värderingar som omfattas av avtalet.
Dessa värderingar är centrala för vårt arbete här i parlamentet och för vårt arbete med utvecklingsländer, och det är demokrati, rättssäkerhet och, framför allt, utrotningen av fattigdomen.
Vi är medvetna om skillnaden i möjligheter mellan våra AVS-kolleger och oss själva.
Vi har tillgång till personal och teknik till stöd för vårt arbete, och mycket större möjligheter att samarbeta och arbeta tillsammans som vi gör nu i våra förberedelser för Addis Abeba i slutet av denna vecka.
Dessutom har vi en större tradition av parlamentarisk granskning.
Det gläder mig att kommissionsledamot Poul Nielson vid flera tillfällen har uttryckt sitt stöd för den gemensamma församlingen och för att ekonomiska resurser skall göras tillgängliga så att vi blir effektivare i vårt arbete och så att deltagandet av AVS-parlament ökar, eftersom det trots allt är deras legitimitet och ansvarsskyldighet som parlamentariker som ligger till grund för vårt arbete.
Jag gläder mig åt det ökande förtroendet hos AVS-parlamentarikerna, och det har visat sig, som Colette Flesch säger, i det omfattande deltagandet nu från båda sidor i våra debatter.
Vi kommenterar det eftersom deltagandet ökar och utvecklas allteftersom förtroendet ökar.
Tidigare var det Europaparlamentarikerna som dominerade varje debatt, och det gläder mig att kunna säga att så är inte längre fallet.
AVS-parlamentarikerna vill verkligen ha information så att de kan bli effektivare i sina parlament.
Jag vet att vissa länder – såsom Senegal – prioriterar parlamentarisk utbildning och kapacitetsbyggnad i sina nationella vägledande program.
Men vi måste göra mer för att uppmuntra fler parlament inom den gemensamma parlamentariska församlingen till denna möjlighet.
Vi förbereder nu det sjunde sammanträdet för den gemensamma parlamentariska församlingen i Addis Abeba i helgen, och jag är säker på att vi kommer att fortsätta att arbeta på ett alltmer imponerande och fokuserat sätt 2003.
