# ID: svediakorp-gov444427
# author: Andersen (EDD ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Kommissionen har utarbetat ett förslag till ändring av ett direktiv om EU: s arbetsmarknad.
Syftet med det ursprungliga direktivet var att med hänsyn till hälsa och säkerhet skydda arbetstagarna mot orimligt långa arbetsdagar genom att fastställa en maximal arbetstid på 48 timmar i veckan.
I direktivet fastställs dock möjligheten för arbetstagaren att med dennes underskrift tillåta att den maximala arbetstiden fastställs till 48 timmar i genomsnitt fördelat på ett helt år.
Arbetsgivarna ges möjlighet till flexibilitet på bekostnad av arbetstagarnas välmående.
Detta har till exempel lett till att miljoner britter har ökat sin arbetstid till mer än 48 timmar i veckan sedan direktivet infördes.
Det är ett sjukt sätt att hantera arbetsmarknadslagstiftningen.
Direktivet stöder principen om enskilda arrangemang som står i motsats till den kollektivavtalsmodell som finns i Danmark.
Danskarna stöder i hög grad den nationella modellen enligt vilken t.ex. arbetstid och lönevillkor fastställs genom fria förhandlingar mellan oberoende fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.
Arbetstagarna använder slutna omröstningar för att enas om de villkor enligt vilka de vill arbeta.
Arbetstidsdirektivet är ett exempel på att EU måste hålla sig undan från arbetsmarknadspolitiken och lämna över dessa frågor till medlemsstaterna.
Närhetsprincipen måste tas på allvar.
Vi befinner oss tyvärr i en situation där EU redan har infört lagstiftning på detta område.
I betänkandet om att se över direktivet föreslås att de kryphål skall täppas till som arbetsgivare har missbrukat för att utnyttja oskäliga enskilda överenskommelser.
I praktiken har arbetsgivare då de anställt människor i många fall utövat påtryckningar på dem om att acceptera längre arbetstid.
Denna individualisering kan inte godtas som en utgångspunkt för arbetsmarknadsavtal.
Avslutningsvis kommer vi därför att rösta ja till föredragandens betänkande och mot de flesta av de många ändringsförslagen.
