# ID: svediakorp-gov444424
# author: Weiler (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 472
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja bemöta några av de föregående talarnas yttranden om företags behov av spelrum och handlingsutrymme samt deras produktivitet.
Vi talar inte här om bestämmelser om 35-timmars eller 38-timmars arbetsvecka, utan om den möjlighet som finns i vissa medlemsstater till en arbetsvecka på 55 timmar eller mer.
Jag måste säga att jag anser att dessa möjligheter till undantag är helt och hållet absurda.
Sådana siffror hör hemma på artonhundratalet, och jag är övertygad om att våra företags produktivitet inte är beroende av de siffrorna och att de inte kommer att göra oss till den modernaste och mest effektiva ekonomiska regionen i Europa.
Det som betyder mest för företagen är de valmöjligheter som finns när det gäller maskiners körtid och driftstider och inte någon onödig förlängning av arbetstiden.
Företagen intresserar sig för moderna sätt att organisera arbetet.
Tyskland är faktiskt ett bra exempel på hur arbetsmarknadens parter kan bli delaktiga i gemensam utveckling av moderna former av anställning, organisering av arbete och arbetstider.
Jag kan tillägga att detta har lett till att vi är världsledande inom export.
Det skall också sägas att de siffror, uppgifter och tider som för närvarande diskuteras inte tar hänsyn till att arbetstagare kan ha något sådant som barn och familj.
Vem kan egentligen vara borta från hemmet i 48 timmar, 55 timmar eller mer i veckan?
Jag vill påminna om att meningen var att ett av arbetstidsdirektivets mål skulle vara att fungera som ett instrument för att förena yrkeslivet med familjelivet.
Bartho Pronk sade något mycket bra om undantag, nämligen att det systemet faktiskt inte har fungerat.
Om det hade varit ett undantag med begränsad giltighetstid hade man inte kunnat säga något om det.
Men nu vill flera länder under tiden införa den brittiska modellen, däribland tyvärr Tyskland, Nederländerna, Spanien och de flesta länder som kommer att ansluta sig till unionen den 1 maj.
Jag tvivlar på att kommissionären särskilt ofta har stött på så mycket officiellt godkännande som efter resultatet av EG-domstolens domar om sjukhusläkare.
Därför är det nödvändigt att vi motarbetar varje tendens att återföra dessa frågor till nationell nivå.
Den europeiska socialpolitiken håller på att ses över på detta område, och det gäller även europeiska normer.
Om vi gör det möjligt att återföra dessa frågor till nationell nivå kan ni vara säkra på att samma sak kommer att hända i många andra frågor under nästa parlaments valperiod.
För att kväva sådana saker i sin linda vill vi ha just den rättsliga ram som ni lovade oss.
Vi ser fram emot att få enas om det, men låt oss inte gå tillbaka!
