# ID: svediakorp-gov444423
# author: Pronk (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 544
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag kan lugna Jeffrey William Titford med att den nederländska regeringen inte följer Förenade kungarikets exempel, utan faktiskt arbetar med ett annat problem, ett problem som vi själva berörs av idag.
Å ena sidan är det väldigt irriterande att Europaparlamentet i själva verket blir något sorts underhus på så sätt att vi endast uppmärksammar problem som faktiskt inte ens är specifika för Förenade kungariket, utan som är specifikt engelska.
Det blir naturligtvis väldigt tröttsamt, särskilt för de deltagare i debatten som inte kommer därifrån.
Det finns också en annan problematisk aspekt, nämligen de rättsfall som det hänvisades till tidigare: Jaeger-målet med flera.
Jag anser bestämt att kommissionen inte har visat tillräckliga prov på ledarskap i detta hänseende.
Det borde ha varit uppenbart att tolkningen av dessa rättsakter och möjligheten till undantag sammantaget skulle leda till problem och att direktivets mål skulle urholkas.
Jag väntade länge och gav vad som i själva verket var helt olämpliga svar på vad lösningen kunde vara.
För att inte tala om sådana saker som t.ex. de människor som då tror att de kan använda detta för egna syften genom att, i motsats till vad som var direktivets syfte, skapa fler problem.
Det kan hända när som helst och det är då som alla trådar nystas upp.
Det är på den här punkten som min åsikt skiljer sig från många andras, eftersom jag anser att vi måste agera snabbt.
Faktum är att vi måste prioritera att ta itu med de frågor som är relevanta för sjukhus, räddningstjänsten och ytterligare ett par frågor som är viktiga inte bara för Förenade kungariket.
Då kan vi diskutera undantag.
Detta tas inte upp tillräckligt i vårt betänkande och det tas sannerligen inte heller upp tillräckligt av kommissionen.
Kommissionen fortsätter bara att skapa valmöjligheter, vilket tycks antyda att vi har en mycket lång process framför oss, men vid den aktuella tidpunkten beslutade sig alla medlemsstater för att använda sig av undantag, så man vet aldrig vad som kommer att hända.
Sammanfattningsvis anser jag själv att undantag alltid är ett tecken på misslyckande, på att man inte helt har kunnat reda ut saker och ting, och det är också det bakomliggande problemet här.
Jag anser fortfarande att vi måste försöka finna alternativ till undantag, men man kan inte göra sig av med undantagen om man inte erbjuder alternativ.
Om man inte har något alternativ kan man inte bara säga att det är fel med undantag.
Man måste säga att ” det är fel med undantag, men här har vi alternativen till undantag ”.
Det är det som vi faktiskt måste arbeta för med detta betänkande.
Vi måste förvisso eftersträva det vid de kommande samråden.
Först måste vi dock täppa till kryphålet i direktivet så snart som möjligt, eller där åtminstone medlemsstaterna anser att det finns.
Då kommer vi i alla fall att ha alla medlemsstater bakom oss – utom Förenade kungariket, men säkert kommer medlemsstaterna i Östeuropa att stå bakom oss.
Vi kan då titta på den sista delen i det andra undantaget.
