# ID: svediakorp-gov444397
# author: Ludford (ELDR ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 263
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill uppmärksamma den totala oredan i fråga om den fria rörligheten för medborgare från de nya medlemsstaterna.
Det verkar nu – men det är inte alls säkert – som om 13 medlemsstater, med bara elva veckor kvar till den 1 maj, kommer att utnyttja möjligheten att sätta hinder i vägen för den fria rörligheten.
Detta har lett till att uppmärksamheten riktats mot de två återstående staterna – Irland och Förenade kungariket – och till hysteriska reaktioner i pressen om en invasion av sociala turister.
Jag försvarar inte den brittiska pressens sätt att reagera, eller den ganska oklara reaktionen från Förenade kungarikets regering, men jag anser att det ursprungliga beslutet att tillåta fullständigt fri rörlighet var och är ekonomiskt, politiskt och moraliskt riktigt.
Kommissionens prognoser visar att det varje år kanske skulle ha varit en mobil arbetstagare från öst per 1 000 invånare i väst, om det hade delats upp bland alla stater.
Det kan i viss mån ha varit berättigat med särskilda åtgärder i gränsområden, men det sätt på vilket denna panik har spridits och infekterat de flesta medlemsstater är skamligt.
De nya medlemsstaternas medborgare behandlas som andra klassens medborgare, i motsats till alla löften de gavs, och det visar – som i så många andra frågor såsom Irak, konstitutionen och budgeten – en nedslående brist på EU-solidaritet.
Kan ni åtminstone ta upp detta med kommissionen och medlemsstaterna i rådet för att försöka att göra övergångsperioderna så korta som möjligt?
