# ID: svediakorp-gov444283
# author: Karas (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 353
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Detta betänkande är utmärkt och det är ännu mer utmärkt att vi om några minuter kommer att få välkomna FN: s nuvarande generalsekretare Kofi Annan.
Jag vill naturligtvis ta tillfället i akt att påminna om att det redan har funnits tre generalsekreterare i FN från Europa: Trygve Lie, Dag Hammarskjöldoch Kurt Waldheim, och att det finns två permanenta FN-kontor i Europa, i Genève och Wien.
Det innebär att vi i stor utsträckning delar på ansvaret.
Vi har inte bara krav på varandra, utan vi måste också agera gemensamt och stödja varandra.
Den senaste FN-generalsekreterare som kom från Europa, Kurt Waldheim, skrev följande i sin bok ” Die Antwort ”: ” Jag måste tillstå att FN, trots alla våra ansträngningar och vår obestridliga uppriktighet, ännu inte har lyckats bryta med gångna seklers politiska vanor och attityder och förlika sig med den nya verklighet som vi måste leva med.
Dess förmåga att agera på ett verkningsfullt sätt begränsas av dess egna brister.
Vi anklagas för att producera mer retorik än handling, för att vara ineffektiva och ofta bli ignorerade, och för att systemet som innebär att varje stat har en röst låter utvecklingsländerna dominera beslutsprocessen, eftersom antalet röster inte står i proportion till förmågan att handla. ”
Samma sak kan sägas om Europeiska unionen, i båda fallen behövs reformer.
Vi båda har mycket gemensamt.
Framgång beror på politisk vilja och på hur beslutsamma medlemsstaterna är.
Den beror på acceptans och genomförande – av gemenskapsrätten i det ena fallet, av FN-stadgan i det andra.
Den beror på multilateralt samarbete, globalt ansvarstagande och på om vi kan tänka i gemenskapsbanor i stället för nationalistiskt.
Vi kan dra vårt strå till stacken genom att Frankrike och England lämnar säkerhetsrådet och EU kommer in.
Därigenom skulle vi reformera EU och vår egen gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och tvinga fram en reform av FN: s säkerhetsråd.
