# ID: svediakorp-gov444267
# author: Frahm (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 328
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
EU måste föra en gemensam utrikespolitik, ha en gemensam utrikesminister och vara en juridisk person.
Frågan är om detta över huvud taget är nödvändigt.
Om man tittar på statistiken visar det sig att medlemsstaterna är överens.
Det råder konsensus i gott och väl 90 procent av frågorna i FN, så jag undrar om det just nu kanske inte handlar om att det råder brist på nya institutioner, utan snarare om att vi känner oss oförmögna att använda den makt vi faktiskt har.
Kanske måste vi också fundera över hur vi använder FN.
En sak som vi gör är att vi förväntar oss saker av FN och att det skall kunna utföra sina uppgifter framgångsrikt.
Men är vi själva förmögna att fullgöra våra skyldigheter, nämligen att stödja FN-systemet när det behövs: som till exempel när vapeninspektörerna talade om för oss att det förmodligen inte förelåg något överhängande hot från Irak i form av massförstörelsevapen, eller när Hans Blix talade om för oss att det förmodligen inte förelåg något hot och att han och hans kolleger var säkra på att de skulle kunna hitta dessa massförstörelsevapen om de verkligen fanns där.
Om vi hade tagit hänsyn till FN-systemet vid den tidpunkten hade vi kanske kunnat undvika en situation där experten på internationell terrorism, Gareth Evans, i Davos tvingades säga att terrorhotet är större nu än det var före kriget mot Irak.
Så kanske FN: s svagheter och problem också hänger samman med vår oförmåga att lita på att systemet verkligen kan uträtta någonting vettigt.
Jag rekommenderar att vi är mycket uppriktiga i vårt stöd för FN och att vi också är mer aktiva i kampen att reformera det.
Vi måste reformera säkerhetsrådet.
Vi behöver ett system som fungerar som ett alternativ till anarki så att vi kan värna den internationella rätten via till exempel FN.
