# ID: svediakorp-gov444261
# author: Wuori (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 385
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det paradoxala med FN är att även om de universella mänskliga rättigheterna är dess grundläggande styrka, är dess stadgar fast grundade på staternas suveränitet.
Europeiska unionens svaghet ligger i det faktum att den har varit oförmögen att integrera medlemsstaternas suveränitet på ett sätt som skulle ha lett till en konsekvent respekt för de mänskliga rättigheterna och en utrikes- och säkerhetspolitik som verkligen grundas på global multilateralism.
Artikel 19 i Fördraget om Europeiska unionen har ofta visat sig vara mycket otillfredsställande i detta avseende.
Det finns naturligtvis undantag, vilket stödet för FN: s internationella brottmålsdomstol är ett exempel på.
Handlingsprogrammet mot tortyr från 2001 har å sin sida i mångt och mycket handlat om tom retorik.
I det avseendet är EU fortfarande en skapelse av det kalla kriget, som blott söker efter sin identitet och funktion i världen.
I avsaknad av en strategi, blir det taktiken som får bli strategin, och åtgärder vidtas på en -basis.
Det är delvis av det skälet som EU har mindre inflytande i FN än vad som är berättigat med tanke på EU: s vikt och bidrag.
Kommissionens meddelande om FN från i höstas och det nyligen offentliggjorda dokumentet ” The enlarging European Union at the United Nations: Making multeralism matter ”, samt det betänkande som vi nu behandlar, innehåller mycket användbar information och många intressanta förslag.
Detta räcker dock inte.
Vår historiska plikt är nu att ta ansvar för att skapa en mer hållbar världsordning, som bör omfatta allt från en säkerhetsmodell som grundas på samarbete till förebyggande av klimatförändringar.
Samarbete inom FN och dess många specialorgan är av central vikt.
Jag kan till exempel nämna de sociala normerna när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna och villkoren för multinationella bolag och andra företag som har antagits av FN: s underkommitté för internationella insatser och mänskliga rättigheter, och liknande minimigarantier för lån för utvecklingsprojekt som har utarbetats genom Världsbankens internationella finansiella samarbete.
Om vi inte kan rätta till de värsta störningarna som globaliseringen medför kommer det att visa sig att även vår värdegemenskap inte är något annat än en fasad.
Då kommer vi alla att vara förlorare.
