# ID: svediakorp-gov444251
# author: Bowe (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 435
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är mycket lämpligt att jag är den siste talaren, eftersom jag vill tillföra en ton av optimism till denna debatt, som hittills har varit ganska beklämmande.
Jag värdesätter att detta är utmanade tider för textilindustrin.
Jag värdesätter också att vi med stormsteg är på väg in i en ny era där importkontroller kommer att se annorlunda ut och en ny sektor kommer att ansluta sig till vår textilindustri.
Men för att ingjuta en ton av optimism, precis som jag sade i debatten i utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, behöver man bara se på de kavajer och kostymer som vi bär och fråga sig var de tillverkades.
Jag kan tala om för er var de tillverkades: i Europa.
Min kavaj tillverkades av Crombie, en lokal textilfabrik i min stad i England; det är en bra, engelsk kostym.
Jag vet inte var tyget kom från, men det var skickligheten hos brittiska arbetare och hos dem som arbetar inom den europeiska textilindustrin som gjorde en enkel produkt av låg kvalitet till en produkt av hög kvalitet och högt värde – detta är textilindustrins framtid.
Olika delar av textilindustrin kommer att finna olika vägar, vissa mer tekniska än andra, visa hantverksrelaterade; vissa kommer att gå i andra riktningar.
Detta är framtiden för vår industri.
Detta borde vara det budskap som sänds ut till industrin från kommissionens vitbok.
Vi måste vara säkra på att vår textil- och beklädnadssektor – en stor del av den består av småföretag – skall kunna investera i ny teknologi och produktionsteknik när kommissionen agerar.
Den måste ha möjlighet att finna sätt att ge mervärde till de basprodukter som vi kanske importerar från annat håll.
Vi måste också – och detta är en punkt som inte har tagits upp tidigare – skydda vår industri från efterapningar.
Detta har blivit alltmer nödvändigt.
Efterapningar är en mycket allvarlig fråga för kvalitetsprodukter av högt värde, och en fråga som vi måste ta itu med.
Jag ser inga som helst hänvisningar till detta i vitboken.
Slutligen, om vi kan få ordning på torpet när det gäller textilindustrin kan vi lära oss några mycket viktiga läxor för övriga industrisektorer.
Vi borde även se över lädervaror och fotbeklädnader, och använda textilier som ett flaggskepp för industrisektorn som kan visa vägen in i detta nya århundrade, där europeiska arbetstagare kan tjäna sitt uppehälle genom att tillverka kvalitetsprodukter av högt värde.
