# ID: svediakorp-gov444241
# author: Busquin, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 996
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman, mina damer och herrar!
Den här muntliga frågan aktualiserar en rad olika saker, som vittnar om parlamentets ökade intresse för upprättandet av en europeisk rymdpolitik i linje med unionens mål.
Jag skulle vilja ge parlamentet ett erkännande för det orubbliga stödet i dessa frågor, och jag vill framhålla att det var tack vare detta stöd som kommissionen inledde en bred diskussion i Europa om rymdsektorns framtid, en diskussion som vissa parlamentsledamöter var direkt involverade i.
Efter denna diskussion antog kommissionen en vitbok, och vissa viktiga åtgärder i denna vitbok behandlades i er fråga.
För att utveckla rymdtekniken föreslår kommissionen en ökning av de offentliga utgifterna inom det här området, så snart man har utarbetat en övergripande plan där man fastställer vilken teknik som saknas, vilka aktörer som berörs och en tidsplan för åtgärderna.
Det sjätte ramprogrammet kan redan nu bidra till detta, framför allt eftersom ” luft- och rymdfart ” och informationssamhällets teknik utgör en prioritet.
Kommissionen kommer att undersöka hur denna utveckling skall fortsätta i nästa ramprogram.
När det gäller tillträdet till rymden stöder kommissionen i nära samarbete med Europeiska rymdorganisationen genomförandet av en rad olika åtgärder och framför allt förbättringen av den uppskjutningstjänst som kan erbjudas på rymdcentret i Guyana.
Denna åtgärd har redan antagits som ett projekt inom ramen för tillväxtinitiativet Quickstart och lades fram och antogs vid Europeiska rådets senaste möte.
Arbetet för att fastställa de finansiella arrangemangen har inletts tillsammans med Europeiska investeringsbanken.
Multilaterala samtal har inletts med de andra rymdmakterna, vilket bör resultera i ett förslag till regelverk som kan godtas på internationell nivå.
Slutligen undersöker kommissionen möjligheten till ett direkt engagemang i underhållet av den grundläggande markinfrastrukturen för det kommande europeiska rymdprogrammet.
När det gäller Galileo bör den privata sektorn kunna få en potentiell roll som slutoperatör efter ett urvalsförfarande som utförs av Galileos samföretag.
Kommissionen kommer även att inleda bilaterala förhandlingar med Indien.
Ett ramavtal har också precis undertecknats mellan Europeiska gemenskapen och Kina.
Om bara ett par dagar, den 3 februari, beräknas kommissionen anta ett meddelande som bygger på en detaljerad rapport som har utarbetats tillsammans med Europeiska rymdorganisationen och medlemsstaterna, där man sammanställer erfarenheterna från den inledande fasen och fastställer en handlingsplan för initiativet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMS).
Inför starten av den efterföljande utvecklingsfasen föreslår kommissionen att det efterhand inrättas en formell samordningsstruktur, som eventuellt skulle kunna bygga vidare på erfarenheterna från Galileo.
Envisat-satelliten väcker allmän beundran för sin miljöövervakningskapacitet och är ett fantastiskt exempel på markobservation, ett område där vi ligger långt framme i utvecklingen.
Innan en sådan struktur inrättas för GMS kommer det att finnas en lättare interimslösning i enlighet med ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen.
I samband med detta skulle jag vilja framhålla betydelsen av parlamentets ståndpunkt när avtalet skall slutas mellan Europeiska gemenskapen och ESA.
Kommissionen utarbetar också en strategi för tillträdet till rymden och uppskjutningsbanorna, där etableringen av Sojuz-uppskjutningsbanan på rymdcentret i Guyana är ett konkret exempel på det strategiska samarbete som kan upprättas mellan Ryssland och Europa.
Man räknar med att det slutgiltiga beslutet om detta program kommer att fattas vid Europeiska rymdorganisationens rådsmöte den 4 februari.
I vitboken hävdar kommissionen att unionen bör kunna involveras när det gäller att hålla uppskjutningsanläggningar i stånd och att finansiera arbete och forskning när det gäller utformningen av ett framtida system för rymdtransporter.
I vitboken föreslår kommissionen slutligen att man skall gå vidare med den verksamhet som rör den internationella rymdstationen, eftersom det kommer att innebära att européerna kan förbättra sin erfarenhet när det gäller längre rymdvistelser.
I detta sammanhang var det roligt att höra Gilles Savarys förslag som självklart gällde hela Europa, nämligen att astronauter från de kommande anslutningsländerna bör involveras.
Den internationella stationen kan också ses som ett viktigt mellanliggande steg innan vi går vidare med att utforska solsystemet.
Ni nämnde president Bushs uttalande.
Det kräver en grundlig analys.
Det får naturligtvis konsekvenser för oss med tanke på de investeringar som vi har enats om på europeiskt håll, framför allt för att den internationella stationen skall fortsätta att vara tillgänglig för de europeiska astronauterna.
Vi skall därför inte sälja ut hela processen utan att få några försäkringar om att den här processen, som vi är mycket engagerade i, kommer att fortsätta.
Ni vet också – och det är något att tänka på – att den europeiska satelliten som observerar Mars har uppnått anmärkningsvärda resultat, eftersom ni har sett fotografierna som visar att det kan finnas is på månen.
Detta kunde åstadkommas med hjälp av europeisk teknik, även om Beagle tråkigt nog inte nådde samma framgång.
Men spektralanalysen av Mars är en europeisk spjutspetsteknik som vi kan vara stolta över.
Med detta som utgångspunkt överväger vi slutligen även hur vi kan planera för bemannade flygningar, så att vi inte heller utesluts från kapplöpningen i fråga om att uppnå dessa mål.
I samarbete med ESA kommer kommissionen under 2004 att inrätta en visemannagrupp som bör göra det möjligt för Europeiska unionen att fastställa sin ståndpunkt om bemannade flygningar.
Detta är i korthet de viktigaste aspekterna.
Det är verkligen roligt att kunna avsluta med att berätta att kommissionen behandlar rymd och rymdforskning i sin analys av den kommande budgetplanen, som är en central fråga i kommissionens diskussion och som parlamentet kommer att bli först med att ta del av, den 10 februari tror jag att det är.
Vi kommer att presentera de första huvuddragen i budgetplanen.
Och när det gäller budgetplanen är det uppenbart att forsknings- och innovationsprogrammen måste få ökad finansiering, för att bl.a. upprätthålla en rymdpolitik som kommer att bli avgörande för Europas tekniska utveckling och världsrankning.
