# ID: svediakorp-gov444121
# author: Abitbol (EDD ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 411
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
För några dagar sedan gav den polske premiärministern vad jag tyckte var en ganska häpnadsväckande anledning till att nå en snabb överenskommelse om konstitutionen, när han sade att inom ett halvår skulle den i princip inte vara till någon nytta.
Antingen är Miller en anhängare till Fader Ubu, vilket inte på något sätt skulle vara förvånande för en polack eller också, vilket är troligare, visar uttalandet att Miller, med tanke på att denna text egentligen inte skulle leda någonstans, hade dragit slutsatsen att det inte fanns någon anledning att skjuta upp antagandet av den så mycket längre.
Käre kommissionär Barnier!
Debatten står nämligen inte mellan ” förhalning ” och ” blott drömmarnas land ” utan mellan ” någonstans ” och ” ingenstans ”, och ingenstans är just vart detta utkast till konstitution leder oss.
I verkligheten klamrar sig de europeiska institutionerna, kommissionen och parlamentet tillsammans, fast vid denna påstådda konstitution som om det vore deras sista hopp, medan deras politik, framför allt i år, tydligt har misslyckats och den allmänna opinionen generellt är desillusionerad, om vi skall tro den senaste Eurobarometern som jag anser belyser frågan.
I verkligheten är den enda politik som arbetar på EU-nivå den som bedrivs utanför varje institutionell ram, vilket vi såg i den gemensamma åtgärden av de franska, tyska och brittiska utrikesministrarna i Iran, och som vi ser i det som vi åtminstone hoppas är de första stegen för ett europeiskt försvar, från samma tre länder som har kunnat frigöra sig från alla institutionella förslag, alla ministrar och alla kommissionärer som bär två eller tre hattar.
Det kommer att bli en konstitution, eftersom den europeiska maskinen inte kan tillåtas att misslyckas, som ni alla har sagt.
Det kommer därför att bli en konstitution eller något som kallas för konstitution.
Om det emellertid handlar om demokrati, och enligt min uppfattning är en konstitution en demokratis privilegium, som Hans-Gert Poettering ofta säger, kan en europeisk demokrati bara upprättas på ett sätt, eventuellt med den risk det innebär: nämligen via en folkomröstning.
Om en folkomröstning inte utlyses – och jag beklagar att parlamentets text som vanligt undviker frågan – kan Poettering och övriga vara säkra på att väljarna i juni kommer att visa vad de tycker om er s.k. demokrati.
