# ID: svediakorp-gov444068
# author: MacCormick (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 575
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är brukligt att en talare i min sits betygar föredragandena att vi står bakom dem, men i detta fall är det inte tillräckligt tydligt.
I detta fall står vagnen i sanning bakom hästen och hon leder oss, liksom alla kommissionsledamöterna och parlamentsledamöterna, i detta arbete.
Vi är mycket tacksamma mot Raina A. Mercedes Echerer för att hon har gett oss denna ledning.
Som sades i debatten finns det en slags tripod när det gäller upphovsrätt och närstående rättigheter.
Ett av tripodens ben är den lagstiftning om upphovsrätt som redan har antagits av parlamentet.
Det andra benet är det förstärkta skydd som vi debatterar i dag och det tredje benet är frågan om upphovsrättsliga förvaltningsorganisationer och att förvaltningen av upphovsrätt utformas så att upphovsrättsinnehavarnas intressen tillvaratas.
Som kommissionsledamot Frits Bolkestein sade har de monopol, men dessa är för det mesta av godartat slag på grund av upphovsrättens territoriala karaktär.
Kanske är det så att de upphovsrättsliga förvaltningsorganisationerna kan konkurrera med varandra inom ett visst område eller ett visst land, men jag har svårt att se hur det skulle gå till.
Malcolm Harbour och Othmar Karas kanske kan förklara det för mig någon gång.
Om jag har rätt är det ett oerhört viktigt uttalande som kommissionsledamoten gjorde tidigare, nämligen att vi kritiskt måste granska hur dessa organisationer sköts, eftersom de har makt att ” skinna folk ” genom att ta ut orimligt höga avgifter för de tjänster de tillhandahåller åt konstnärer, författare och andra.
Det gläder mig att höra att kommissionen skall följa upp utskottets initiativ genom att lägga fram ett förslag till lagstiftning om styrning av upphovsrättsliga förvaltningsorganisationer.
Det är ett förslag som jag väntar otåligt på.
Jag skulle vilja kommentera en sak som Malcolm Harbour sade och som ger mig tillfälle att ta upp något av visst egenintresse.
Jag skriver inom den akademiska världen och en mycket liten del av min årsinkomst kommer från förvaltningen av rättigheter från mina akademiska publikationer, vilket vem som helst som läser ” Declaration of Members ' Interests ” vet (Redogörelse för parlamentsledamöternas intressen, i Förenade kungariket).
När man ser på det utifrån en sådan författares perspektiv är det inte helt rätt att kalla läsaren för kund som Malcolm Harbour sade.
Enligt det avgörande begreppet är läsaren eller konsumenten publik och detta gäller också för konsten.
Vad man är ute efter är att få fram ett budskap till folk och få dem att engagera sig i debatten om idéer.
Med den utgångspunkten är det helt ointressant för en författare varifrån pengarna kommer eller hur mycket de tjänar.
Tvärtom.
Jag själv och författare i min situation har inte en chans att få fram budskap till en bred publik om det inte finns effektiva system för publicering, det vill säga förläggare som får betalt för sitt jobb.
I den bemärkelsen är det här med kollektiva rättigheter snarare ett medel för att uppnå något än ett mål i sig.
Vi bör inte se det enbart som en fråga om kunder, utan som ett viktigt inslag på den inre marknaden.
Vi är mycket nöjda med kommissionens förslag och i likhet med alla andra är jag mycket tacksam över att ha fått arbeta tillsammans med Raina A. Mercedes Echerer i den här frågan.
