# ID: svediakorp-gov444047
# author: Claeys, Philip (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 253
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Även om betänkandet innehåller positiva och nödvändiga faktorer, kommer det till korta på en rad grundläggande områden.
Till exempel sägs det ingenting om att det är nödvändigt att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att aktivt spåra upp olagliga invandrare.
Följden av den toleranta och naturaliseringsvänliga hållning (vare sig naturaliseringarna är kollektiva eller inte) som finns i flera medlemsstater blir att fler utlänningar lockas till att vistas olagligt i de medlemsstaterna.
Visserligen är det mycket bra att sprida information i ursprungsländerna för att avskräcka potentiella olagliga invandrare, men om en medlemsstats politik förblir släpphänt (om medlemsstaten till exempel tolererar att olagliga invandrare ockuperar kyrkor för att dra till sig uppmärksamhet från media) är det slöseri med tid och ansträngningar.
De flesta olagliga invandrare är inte ” offer för människohandel ”; de har kommit till Europa av egen fri vilja, i vetskap om att de kan åtnjuta viss social trygghet och andra förmåner – trots att de vistas olagligt där.
Detta betyder att de inte är de ” personer som befinner sig i fara ” som de beskrivs som, och det är också bedrägligt att tro att öppnande av gränserna för ny, laglig invandring för ett begränsat antal sektorer på arbetsmarknaden kommer att avhålla olagliga invandrare.
Den lockelse som skapas på så vis kommer alltid att vara större än väntat, och i slutändan kommer vi följaktligen att ha lika många olagliga invandrare att ta hand om.
