# ID: svediakorp-gov444016
# author: Purvis (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 745
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag vill tacka kommissionären för hans väl genomtänkta synpunkter och jag hoppas att han kommer att ta hänsyn till att detta område förmodligen förtjänar lagstiftning i framtiden, även om han hänskjuter frågan till sina expertpaneler.
Jag skall snabbt gå igenom de främsta skälen till varför vi anser att så är fallet.
Den första hedgefonden startades redan 1949, och globalt beräknas de förvaltade tillgångarna nu uppgå till cirka 600 miljarder euro.
Av dessa förvaltas omkring 15 procent, eller 90 miljarder euro, från Europa.
Även om de förvaltas av europeiska fondförvaltare är de flesta ändå registrerade i utländska skatte- och regelparadis.
Intresset för denna investeringsform har ökat enormt på senare år, i synnerhet i Förenta staterna där den har upptäckts av både förmögna och måttligt förmögna investerare.
Många institutionella investerare anser nu att denna typ av placeringar är acceptabla.
Intresset har nu spritts till Europa, särskilt som många av de här fonderna, som inte drar sig för att använda blankning och på så sätt öka hävstången, har gett god absolut avkastning under de senaste tre årens börsnedgång.
Media har uppmärksammat detta och sådana resultat rapporteras på tidningarnas privatekonomisidor.
Det har lett till viss oro för att allt mindre erfarna investerare skall lockas att på ett eller annat sätt överlåta sina besparingar till utlandsbaserade hedgefonder med hög risk.
De flesta av dessa är visserligen fullt respektabla, välskötta och välförvaltade, men regleringen är ytterst rudimentär.
EU: s tillsynsmyndigheter oroas av de möjliga riskerna, medan fondbolagen å sin sida lockas av de kommersiella fördelarna med att haka på den här trenden.
Vi anser att detta är ett lämpligt tillfälle att införa ett smidigt och ändamålsenligt EU-omfattande regelsystem som uppmuntrar till etablering av dessa fonder inom EU.
Denna uppfattning stärks ytterligare av att vissa medlemsstater har infört eller överväger att införa sådana underlättande regelsystem på nationell nivå.
Irland, Tyskland och Luxemburg är tre exempel på detta.
Ett annat problem när det gäller vårt arbete för att skapa en gemensam kapital- och investeringsmarknad i EU är att vissa medlemsstater tillämpar diskriminerande skatter och bestämmelser som avskräcker från investeringar i sådana fonder i andra medlemsstater.
Vi föreslår därför att en tydlig och smidig reglering införs som är anpassad till hedgefondernas särdrag – liksom till andra alternativa investeringsinstrument för vilka det för närvarande saknas lämpliga rättsliga bestämmelser på Europanivå.
Vi försöker hitta en modell som kan ge dessa instrument ett gemensamt EU-pass genom ömsesidigt erkännande.
Dessa fonder placerar inom områden som fastigheter, valuta och råvaror.
Det är tydligt att denna typ av investeringar inte passar alla, åtminstone inte så länge full insikt om riskerna saknas.
Av det skälet framhåller vi att det är absolut nödvändigt med upplysning, tydlig och lättfattlig information samt att tillsynsmyndigheterna noggrant kontrollerar de företag som säljer och distribuerar sådana produkter.
Det finns inget skäl att förneka EU-medborgarna tillgång till dessa intressanta investeringsmöjligheter, men vi anser att deras intressen tas bättre tillvara om fonderna tillhandahålls under EU-jurisdiktion och är underställda lämpliga regelsystem.
Fonderna kommer också att ge professionella investerare i EU möjligheten att utveckla sin kompetens och skapa mervärde för sina respektive företag samt fler arbetstillfällen.
Dessutom kommer kapital att lockas till europeiska företag och branscher istället för att hamna i Amerika eller andra delar av världen.
En särskild del av mitt betänkande handlar om derivat.
Dessa används i stor utsträckning både av vanliga företag och i investeringsvärlden.
De beskylls ofta för att vara spekulativa högriskinstrument, men faktum är att de precis lika gärna kan användas för att begränsa och reducera risken, så som också ofta sker.
Vi anser att det finns två huvudfrågor – där Frits Bolkestein angav tre – som förtjänar att uppmärksammas.
Det är möjligt att världens finanssystem skulle kunna drabbas av systematiska risker därför att vi har små eller inga möjligheter att kvantifiera exponeringens omfattning.
Detta gäller i synnerhet specialiserade OTC-derivat som ofta är mindre likvida än traditionella derivat.
Det gäller också för kreditderivat, vars användning har ökat enormt i och med att bankerna av kapitaltäckningsskäl flyttar sina tillgångar från bankväsendet till bland annat hedgefonder.
Vi uppmanar därför kommissionen och de olika internationella institutionerna att utveckla lämpliga metoder för att mäta, övervaka och kontrollera denna typ av utestående fordringar.
