# ID: svediakorp-gov444014
# author: Bolkestein, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 786
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
I fråga om de här båda ämnena kommer jag först att yttra mig om Piia-Noora Kauppis betänkande och därefter om John Purvis betänkande.
När det gäller Piia-Noora Kauppis betänkande om ömsesidigt bistånd vill jag påpeka att kommissionen lade fram sitt förslag som svar på den rapport som hade utarbetats av rådets ad hoc-grupp för skattebedrägeri.
Gruppen hade påpekat att grunddirektivet från 1977 behövde moderniseras eftersom allt fler företag är verksamma i flera medlemsstater och allt fler privatpersoner utövar sin fördragsenliga rätt till fri rörlighet.
Att den eventuella skatteplikt som följer av denna rättighet fullgörs bör dock kunna tillses av skattemyndigheten i respektive medlemsstat.
Skattesmitning och skatteflykt över gränserna bryter mot principen om rättvis beskattning, kan leda till att kapitalflödena snedvrids, försämrar konkurrensvillkoren och sätter den gemensamma marknaden ur spel.
Detta förslag ger skattemyndigheterna fler arbetsverktyg.
Det gör att det går snabbare att få tillgång till information från andra medlemsstaters skattemyndigheter.
Det gör det möjligt att genomföra samtidiga skattekontroller i en rad länder där multinationella företag är verksamma, och det gör att beslut och instrument kan tillkännages utanför det land där skattskyldighet föreligger så att indrivningsåtgärder kan vidtas.
Jag är säker på att parlamentet vill ge sitt stöd till förslaget som en åtgärd för att bekämpa skattebedrägerier och skattesmitning.
Det var mina första kommentarer om Piia-Noora Kauppis betänkande.
När det gäller John Purvis betänkande vill jag säga följande.
Kommissionen välkomnar Europaparlamentets beslut att utarbeta ett betänkande om framtiden beträffande hedgefonder och derivat.
Jag vill gratulera föredraganden till hans initiativ, som verkligen kommer lägligt.
Som vi alla vet är dessa ämnen oerhört viktiga.
Låt mig först säga något om hedgefonder.
Så som påpekas i John Purvis betänkande är vissa hedgefondprodukter redan tillgängliga för privatinvesterare, antingen direkt genom att de är noterade på börsen eller indirekt genom strukturerade skuldförbindelser.
Flera medlemsstater har redan infört regelsystem för hedgefonder för att uppmuntra att sådana etableras under ländernas jurisdiktion.
Precis som John Purvis mycket riktigt påpekar i sitt betänkande är det emellertid inget europeiskt regelsystem som i nuläget är anpassat efter hedgefondernas särskilda särdrag.
Det är åtminstone två frågor som är av central vikt.
För det första, hur skall man locka hem de investeringar som idag oftast är utlandsbaserade?
Bland annat Parmalat har visat hur viktigt detta är.
För det andra, vilken typ av skydd behöver investerare som placerar i finansiella produkter av det här slaget?
Utifrån detta förefaller det lämpligt att diskutera de tänkbara fördelarna med ett regelsystem för hedgefonder som gäller hela EU.
När det gäller den andra frågan, derivat, håller jag med om att också detta är en avgörande fråga av minst tre skäl.
För det första utvecklas den här kategorin av finansiella instrument i allt snabbare takt och med oändlig fantasi i form av nya produkter.
För det andra sker handeln med de flesta av dem inte på reguljära börser utan på OTC-marknader som per definition övervakas mindre noggrant av lagstiftare och kontrollmyndigheter.
För det tredje medför denna typ av instrument stora potentiella risker på grund av hävstångseffekten.
Till skillnad från hedgefonder, som för närvarande inte omfattas av EG-lagstiftningen, berörs emellertid derivat i en rad texter i olika sammanhang som till exempel redovisning, fondföretag (UCITS), marknadsmissbruk, investeringstjänster och banklagstiftning.
Det förefaller varken nödvändigt eller önskvärt att utarbeta en särskild rättsakt för derivat, eftersom frågan spänner över flera områden.
Det bästa tillvägagångssättet vore att uppdatera den befintliga EG-lagstiftningen om derivat rättsakt för rättsakt.
Skattereglerna måste dock vara konsekventa.
Såväl för hedgefonder som för derivat får kommissionen värdefull vägledning av John Purvis slutliga betänkande.
I april 2002 åtog sig kommissionen i Oviedo att särskilt granska derivat och hedgefonder efter Enronskandalen.
Det åtagandet kommer att uppfyllas, och tillbörlig hänsyn kommer att tas till John Purvis betänkande.
Europeiska kommissionen måste också ta hänsyn till de slutsatser som dras av de expertgrupper vi tillsatte i slutet av oktober 2003 som skulle fundera över vilka prioriteringar som skall göras efter att handlingsplanen för finansiella tjänster genomförts.
Dessa expertgrupper kan bland annat komma att ta upp dessa två frågor när de lägger fram sin första rapport planerad till april 2004.
Det är för tidigt för Europeiska kommissionen att slutgiltigt ta ställning när det gäller möjligheten till ny lagstiftning om hedgefonder eller derivat.
Vi måste analysera huruvida Parmalataffären påverkar de här två frågorna och vi måste uppmärksamt följa de pågående diskussionerna i Förenta staterna om registrering av hedgefonder för att säkra att konkurrensen inte snedvrids.
