# ID: svediakorp-gov443984
# author: Diamantopoulou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 554
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Först och främst anser jag att den här debatten är väldigt positiv och att den bidrar till behovet av medvetenhet, inte bara för allmänhetens del utan även för politikerna, de internationella parlamenten och arbetsmarknadens parter.
Jag vill därför tacka ledamöterna.
Jag godtar inte Stephen Hughes sista kommentar.
Ja, det var ett väldigt svårt direktiv, men det har fått stöd.
Det var inte alls enkelt och förhandlingarna var ett riktigt maratonlopp, men nu är det en realitet.
Vi har redan samtyckt till vibrationsdirektivet och nu inleder vi diskussioner om ett direktiv om optisk strålning.
Känner ni till många medlemsstater som har lagstiftning om optisk strålning?
Med förenade ansträngningar från parlamentet, kommissionen och arbetsmarknadens parter har vi börjat ta itu med fråga på EU-nivå.
Stephen Hughes sade att ingenting har gjorts och att kommissionen inte har gjort någonting heller.
Vi håller alla med om att det är en väldigt invecklad fråga när det gäller att definiera problemet, både när det gäller lagstiftning och när det gäller att komma fram till ett avtal mellan medlemsstaterna, eftersom det rör sig om stora skillnader.
Jag kommer inte att hänvisa till arbetsmarknadens parter här eftersom ett samrådsförfarande i det avseendet kommer att inledas senare under 2004.
Låt oss överväga vad som behövs och vad vi faktiskt har gjort under åren, särskilt sedan Anderssonbetänkandet, som ledde till många diskussioner och beslut.
Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao har gjort detta till en av sina främsta prioriteringar.
En studie är redan i gång, och den första delen handlar om att förebygga våld och trakasserier på arbetsplatsen.
Ett andra forskningsprojekt har beställts.
Trots flera diskussioner och analyser och många studier som har involverat sakkunniga tyder inget på att problemen i fråga kan lösas genom lagstiftning.
År 2003 inleddes en kampanj om mobbning och våld på arbetsplatsen här i parlamentet.
Det finns webbplatser för alla frågor och på dem finner ni bidrag från analytiker, akademiker, nationella myndigheter och arbetsmarkandens parter, var och en med väldigt olika förhållningssätt.
Det är inte en enkel fråga alls.
Den är inte bara invecklad, den är också mycket kontroversiell.
Olika fackföreningar, analytiker och vetenskapsmän har olika förhållningssätt allihop.
Kommissionen kan inte bara lägga fram ett förslag till ett direktiv utan att ta hänsyn till alla dessa analyser.
Och det finns dessutom inte så speciellt många vetenskapliga analyser av de här frågorna.
Efter alla dessa år av arbete och datainsamling och efter att ha arbetat med studier godtar jag inte, Stephen Hughes, att ingenting skulle ha hänt.
Vi har fört upp frågan på dagordningen för 2004 och vi kommer att inleda nämnda samråd med arbetsmarknadens parter.
En av de stora frågorna i debatten är lagstiftningsstrategin.
Samtidigt kommer vi att arbeta med alla övriga alternativ, inbegripet rekommendationer, riktlinjer och en kampanj för att öka medvetenheten.
Jag tackar parlamentet.
Ni är alltid lokomotivet i den här frågan och detta hjälper verkligen kommissionens arbete.
Beakta dock den här frågans komplexitet.
Den handlar inte enbart om meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna: den är väldigt invecklad och vi måste beakta alla relevanta frågor.
