# ID: svediakorp-gov443978
# author: Andersson (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skall börja med att påminna lite om det vi sade 2001 i det betänkande som jag var ansvarig för.
Vi vet att detta problem är stort.
Det finns i alla medlemsländer och sannolikt i ungefär lika stor omfattning.
Det tydde de studier som Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublin-fonden) gjorde på.
8 procent var Dublin-fondens beräkning.
Det kan man jämföra med våld på arbetsplatsen, där man beräknar 4 procent, och sexuella trakasserier, 2 procent.
Sammantaget är denna typ av trakasserier, rent våld, psykologiskt våld och sexuella trakasserier, ett stort problem.
Vi kan också anta att detta är ett växande problem.
Varför kan vi göra det?
Därför att det fanns en tydlig koppling mellan stress och hög anspänning på arbetsplatserna och detta problem.
Vi vet hur arbetsmarknaden förändras i dag.
Arbetsmarknaden och de osäkra arbetsförhållandena förändras.
Tryggheten på arbetsplatsen hade också stor betydelse.
Vi ser nu en förändring när det gäller organisationen på arbetslivet.
Vi får otrygghet och mindre säkerhet i arbetsplatsen, vilket också gör att detta problem sannolikt ökar.
Vi ställde då krav dels på en analys vid det tillfället, på en grönbok där vi får en närmare bild över detta, dels också på en möjlig lagstiftning, men det var inte de enda instrumenten.
Så förstå vår frustration när vi nu tycker att ingenting har hänt.
Fru kommissionsledamot, jag delar er uppfattning när ni säger att det nu är viktigt att ta kontakt med arbetsmarknadens parter.
Det är också sant att det är viktigt att använda många instrument eftersom det rättsliga instrumentet inte räcker till.
Vi måste sannolikt jobba med arbetsorganisationsfrågor och med inflytandefrågor och se över hur det fungerar ute på arbetsplatsen, men vi behöver också rättsliga instrument.
Det är ett utmärkt tillfälle att, när man nu skall föreslå och genomföra åtgärder där våld på arbetsplatsen finns, också involvera det psykologiska våldet på arbetsplatser med mobbning.
Detta är ett tillfälle att göra det.
Det behövs rättsliga instrument och ” ” i arbetsorganisationsfrågor på europeisk nivå.
Det har inte hänt särskilt mycket på medlemsstatsnivå.
I Sverige hade vi redan en lagstiftning och Belgien har infört en lagstiftning, men i övrigt har inte särskilt mycket hänt.
Eftersom detta är ett gemenskapsområde, det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, så har kommissionen och vi ett ansvar på detta område.
