# ID: svediakorp-gov443970
# author: Pérez Álvarez (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Jag gratulerar Anne-Karin Glase å det varmaste till det fina arbete hon har gjort.
Inom ramen för fri rörlighet för människor fokuserar betänkandet på utstationering av arbetstagare i tre möjliga situationer: utstationering av arbetstagare enligt ett avtal som ingåtts mellan företaget som utstationerar och mottagaren av tjänsterna, utstationering av arbetstagare till en arbetsplats eller ett företag som tillhör koncernen samt utstationering av arbetstagare via ett bemanningsföretag som hyr ut arbetstagaren till ett företag i en annan medlemsstat än den där bemanningsföretaget verkar.
Alla dessa situationer kan orsaka en rad svårigheter för utstationerade arbetstagare: det första man antagligen kommer att tänka på är deras arbetsvillkor, vilket är anledningen till att direktiv 96 / 71 / EG, som är en samling minimiregler för skydd genom gemenskapslagstiftningen, är så viktigt, även om det inte är tillräckligt eftersom det inte omfattar regler eller aspekter som till exempel socialförsäkring.
Jag menar att föredraganden har gjort en riktig identifiering av problemen: illojal konkurrens, olika socialskydd och därmed skada för arbetstagarna, behovet av en klar definition av arbetstagarnas status.
Men vi bör också – och detta har också nämnts – lägga till möjligt missbruk vid utstationering och de problem som uppkommer när arbete läggs ut på underleverantörer och i största allmänhet av nya former av utläggning på entreprenad, decentralisering eller utspridning av produktion, eller, om ni så vill, av de nya formerna av produktionsorganisation.
Sammanfattningsvis, fru kommissionär, anser jag att vi står inför en möjlighet, eller kanske ett behov att skapa en gemensam kärna av bindande miniminormer som gäller i samtliga fall och som ger en minimigaranti, under vilken arbetsvillkoren eller tillhandahållandet av tjänster är olagliga när lagstiftningen i den stat där tjänsten tillhandahålls ger en lägre skyddsnivå än i den stat från vilken utstationeringen sker.
Utan en sådan garanti tror jag att oansvariga arbetsgivare kan använda sig av möjligheten till missbruk och bedrägerier, oavsett inom vilket territorium det gäller.
Vad värre är, vi skulle inbjuda dem till detta bedrägeri eller missbruk.
