# ID: svediakorp-gov443961
# author: Koukiadis (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 525
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Utvecklingen av tjänstesektorn är den unga generationens stora hopp om att integreras i den nya ekonomin.
Det finns ingen sektor i ekonomin som inte behöver tjänster, och det gäller även den privata sektorn, eller inom vilken de tjänster som tillhandahålls inte väcker allt större intresse.
Därför är det riktigt att det krävs en mobilisering på bredare front inför de möjligheter som öppnar sig med tjänstesektorn, och jag vill gratulera min ärade vän, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, för att hon tagit detta initiativet och utarbetat betänkandet.
Som ledamot av utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, som gav mig förtroendet att föredra vårt yttrande, vill jag hänvisa till vissa aspekter som kopplar samman den inre marknaden med utvecklingen av arbetsmarknaden, framför allt tjänstemarknaden, och med politiken mot utestängning.
Som vi alla vet kommer framtiden för den inre marknaden och de väsentliga fördelarna för konsumenterna att bero på i vilken grad den gränsöverskridande handeln utvecklas.
Men utvecklingen av tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster är fortfarande dålig.
Ett av våra främsta önskemål är därför att de hinder som står i vägen för utvecklingen av gränsöverskridande tjänster bör undanröjas, att de problem som fortfarande finns för fri rörlighet och företagande bör minskas och att man ytterligare bör underlätta erkännandet av yrkesfärdigheter, utan att hålla fast vid de gamla hindren, vilket, tyvärr, många förbund för de fria yrkena fortfarande envisas med.
För att stärka tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster, både när det gäller tjänster direkt till konsumenterna och tjänster mellan företag, måste vi dessutom titta på hur e-handeln skall stärkas och, utifrån det perspektivet, hur vi skall främja och utveckla nya konsumtionsnormer för att producera tjänster och naturligtvis garantera konsumenternas förtroende.
Med hänsyn till att stadgan för små och medelstora företag dessutom redan är ett initiativ som vi har stora förväntningar på, behöver vi titta på möjligheterna, antingen genom finansiering eller genom att garantera försäkringsrättigheter och stärka initiativförmågan hos unga människor som vill ta sig in i tjänstesektorn genom att bli egenföretagare eller starta små verksamheter.
Jag vill också påminna er om att tjänstesektorn är sektorn framför andra när det gäller att ta in människor med funktionshinder och låta äldre vara kvar som aktiva deltagare på marknaden.
Vi vet också att en betydande del av alla tjänster som tillhandahålls i ett samhälle består av tjänster i allmänhetens intresse.
Politiken för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har enligt utvärderingarna hittills haft positiva resultat.
Men vi har inte någon fullständig bild av exakt vilka effekter detta har haft på sysselsättningen, varför kommissionen, också med tanke på dagens förslag om grönboken om tjänster i allmänhetens intresse, bör gå vidare med att göra en systematisk genomgång av hur avregleringen av dessa tjänster påverkar sysselsättningen och naturligtvis samtidigt undersöka i vilken utsträckning behoven hos samhället i stort uppfylls.
Betänkandet är alltså en utmärkt möjlighet för en ny övergripande syn på EU: s enskilda politikområden, mot bakgrund av hur de bidrar till att utveckla tjänstesektorn.
