# ID: svediakorp-gov443959
# author: Kratsa-Τsagaropoulou (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 655
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Initiativet till att upprätta det här betänkande kommer från vår gemensamma övertygelse om att Barcelonaprocessen måste skyndas på och, framför allt, att vi måste stärka den europeiska ekonomin och den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa nya högkvalitativa arbetstillfällen.
Tjänstesektorn omfattar ett brett utbud av tjänster i de offentliga och privata sektorerna.
Det är den sektor som växer och utvecklas snabbast inom den europeiska ekonomin.
Under de senaste 20 åren har omkring 2 / 3 av tillväxten i bruttonationalprodukten i EU kommit från tjänstesektorn och den största ökningen av andelen sysselsatta har också skett inom den här sektorn.
I dag står tjänstesektorn för ungefär 69 procent av den totala sysselsättningen.
Syftet med vår politik måste vara att öka den andelen, och det är värt att nämna att motsvarande siffra i USA är 80 procent.
Samtidigt måste vi vara uppmärksamma på att läget i utvecklingen av tjänstsektorn är olika i olika medlemsstater i EU.
De länder som har de svåraste strukturproblemen, som Grekland och Portugal, har den lägsta andelen sysselsatta inom tjänstesektorn.
Andelen sysselsatta är lika låg i de nya medlemsstaterna, med undantag för Cypern.
Vår politik på såväl EU-nivå som nationell nivå måste spela en betydande roll i utvecklingen av tjänstesektorn.
Det är mycket viktigt att vi får en framgångsrik reglering av tjänstemarknaden för att skydda konsumenternas intressen, säkerställa kvalitet och garantera en rättvis konkurrens.
Men det finns fortfarande bestämmelser som är mycket stelbenta och som kväver den ekonomiska aktiviteten.
Det brådskar med att vidta åtgärder som är inriktade på rätt saker och som vidtas för att trygga en tillfredsställande skyddsnivå, så att de som tillhandahåller tjänster och tjänsterna själva kan etablera sig i hela gemenskapens territorium.
På samma sätt gäller att Europa måste ha moderna och billiga infrastrukturer för att ha en chans att möta de utmaningar vi står inför, med tanke på det faktum att den internationella konkurrenskraften inom tjänstesektorn ständigt ökar över hela världen.
Om vi skall kunna få denna infrastruktur på plats beror på avregleringen av energi- och telekommunikationsmarknaderna, så att vi får lätt och billig tillgång till dem, och på programmet för transeuropeiska nätverk, för att öka marknadens möjligheter.
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar Europeiska kommissionen att presentera en vitbok med förslag till en sysselsättningspolitik inom varje sektor, så att vi snart kan få se fullbordandet av en framgångsrik europeisk marknad.
Utskottet uppmanar också kommissionen ett föreslå ett direktiv om tjänster på den inre marknaden i syfte att bekämpa hindren för arbetstagarnas fria rörlighet och tillhandahållandet av tjänster.
Samtidigt behöver medlemsstaterna också reducera de byråkratiska procedurer som krävs för att starta och driva tjänsteföretag.
Det behöver skapas en lämplig villkorsram som innehåller reglerande och finansiella bestämmelser och bestämmelser om rättvis konkurrens.
Nya arbetsformer behöver stärkas inom tjänstesektorn, såsom visstidsarbete, distansarbete och tillfällig sysselsättning.
Villkor behöver skapas för en specialiserad, flexibel och produktiv arbetskraft som får kontinuerlig utbildning.
Trygga och hälsosamma arbetsvillkor behöver skapas, och odeklarerat arbete, som bortsett från att det nedvärderar arbetet och arbetstagarna bidrar till att snedvrida konkurrensen, måste bekämpas.
Det krävs också investeringar som främjar innovation inom tjänstesektorn, för just nu är det industrin som har det största intresset av investeringar i innovation.
Inom såväl den privata som den offentliga sektorn – som släpar ordentligt efter – behöver vi därför investera i innovation och forskning och sammankoppla vår politik inom området för tjänster med politiken för att stärka små och medelstora företag och industrisektorn i allmänhet, för industrin och tjänstesektorn är beroende av varandra.
Vi behöver utveckla entreprenörskap bland unga människor och främja egenföretagande eftersom utvecklingen av nya verksamheter inom tjänstesektorn kräver mod, fantasi och nytänkande.
