# ID: svediakorp-gov443835
# author: Vitorino, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 848
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Kommissionen välkomnar detta tillfälle att diskutera det kommande mötet i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna med parlamentet.
Jag ställer mig helhjärtat bakom det uttalande som minister Dick Roche just gjorde.
Vi måste garantera att det finns ett fullständigt sammanhang mellan respekten för de mänskliga rättigheterna internt i Europeiska unionen och den centrala ställning som de mänskliga rättigheterna intar i vår egen externa politik.
Kommissionen vill bidra till debatten med några särskilda synpunkter.
Som Dick Roche just nämnde är inte FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna främmande för kontroverser.
I det uttalande om förberedelserna inför mötet i FN-kommissionen som kommissionen lade fram inför parlamentet förra året, sade kommissionsledamot Poul Nielson att Eleanor Roosevelt, som blev den första ordföranden för FN-kommissionen 1946, skulle vända sig i sin grav om hon visste att en ordförande från Libyen valts.
Till denna tråkiga historia måste vi nu tillägga den afrikanska gruppens provokativa tillkännagivande om att de kommer att begära en omröstning och rösta mot den kandidat som den västra gruppen har nominerat till ordförande – den australiske ambassadören Mike Smith – vilket endast kommer att leda till att stämningen i Genève inför det 60: e mötet förvärras.
Även med den alltmer politiserade FN-kommissionens mått mätt – ett organ som fann det lämpligt att förkasta förra årets EU-resolutioner om Zimbabwe, Tjetjenien och Sudan – är detta ett oöverträffat drag.
Kommissionen stöder det irländska ordförandeskapets snabba ansträngningar för att enas om ett samlat svar från EU och den västra gruppen, med en rad utspel i afrikanska och asiatiska huvudstäder.
Något slutligt beslut om Europeiska unionens landresolutioner och tematiska initiativ har ännu inte fattats, och rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna och de geografiska arbetsgrupperna fortsätter att samråda.
Som Europaparlamentet noterade i sitt betänkande om EU: s årsrapport om mänskliga rättigheter förra året, är Europeiska unionen en av de mest aktiva aktörerna i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
EU kan inte bära det ansvaret själv, och därför är det absolut nödvändigt att söka samförstånd och dela ansvaret med medlemmar från den västra gruppen och andra grupper.
EU måste fullt ut utnyttja Förenta staternas återupplivade intresse för både tredje kommittén i FN: s generalförsamling och för FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
Även om det måste erkännas att EU: s och USA: s synpunkter skiljer sig markant åt när det gäller ett flertal frågor, visar förra årets lyckade samarbete om resolutionen om Turkmenistan på att stärkta förbindelser med Förenta staterna kan ge utdelning.
Samarbetet med latinamerikanska länder – inte minst om samlingsresolutionen om barns rättigheter – är ett bra exempel på partnerskap med andra grupper.
Dessutom visar även Brasiliens modiga och ofrånkomligen kontroversiella beslut att lägga fram en resolution om sexuell läggning – en fråga som kommer att tas upp igen i år – också hur viktigt det är att uppmuntra viktiga initiativ om de mänskliga rättigheterna från andra aktörer.
Eventuella framgångar eller misslyckanden med förslag till resolutioner får naturligtvis inte vara den viktigaste faktorn när vi fattar beslut om EU: s handlande.
Själva handlingen att lägga fram en resolution sänder en stark signal av oro, och det centrala hänsynstagandet måste vara situationen för de mänskliga rättigheterna ute på fältet.
När FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna förkastar fullständigt motiverade resolutioner uppfyller den långt ifrån sitt mandat att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.
Sådana resolutioner markerar inte bara världssamfundets oro över ett bestämt lands agerande när det gäller mänskliga rättigheter, utan de utgör också grunden för det arbete som land- och temarapportörer genomför, vilka har ansvar för att undersöka frågor som rör de mänskliga rättigheterna.
Ett tecken på att vissa medlemmar i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna tar mycket lätt på sitt ansvar inför detta organ är att 35 av de 53 stater som är medlemmar inte har utfärdat en stående inbjudan till dessa rapportörer och andra besöksmekanismer.
Vi måste anstränga oss på alla sätt i vår dialog och vårt samarbete med sådana länder för att mana fram en mer godtagbar inställning.
Detta ligger helt i linje med EU: s beslutsamhet att stödja sig på FN-kommissionens arbete som en viktig faktor i våra förbindelser med tredjeländer, för att se till att den inställning vi intar under året stämmer överens med vad som sker inom de internationella forumen för mänskliga rättigheter och för att se till att samordningen av de mänskliga rättigheterna i våra yttre förbindelser blir en meningsfylld process.
Kommissionen välkomnar följaktligen denna debatt.
Vi anser att den utgör ett viktigt bidrag till att utforma EU: s ståndpunkt vid det förestående mötet.
Jag kommer att avsluta med att betona kommissionens avsikt att bistå det irländska ordförandeskapet fullt ut under vad som utan tvivel kommer att bli ett utmanande år för EU i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
