# ID: svediakorp-gov443698
# author: Ahern, Bertie, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 4,150
# sentences: 206
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade Europaparlamentariker, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Det är både en ära och ett nöje att vara här i dag för att lägga fram det irländska ordförandeskapets prioriteringar för er.
Innan jag inleder denna presentation vill jag tacka er för det mottagande ni gav Irlands president, Mary McAleese, under hennes besök i november förra året.
Ert varma välkomnande av henne uppskattades djupt i Irland.
Vi har valt ” européer i samarbete ” som tema för vårt ordförandeskap.
Med detta tema vill vi fånga visionen av att Europeiska unionens folk samarbetar i partnerskap och att vi tillsammans strävar efter att nå våra gemensamma mål.
Det krävs att vi alla samarbetar för att vi skall nå våra mål.
Jag vet att jag kan räkna med att Europaparlamentets ledamöter kommer att samarbeta med oss under vårt ordförandeskap för Europeiska unionens bästa.
Detta är Irlands sjätte ordförandeskap.
Vi tar oss an denna uppgift vid en historisk tidpunkt, fylld av utmaningar, men vi har förberett oss väl för vad som väntar oss.
Det allt överskuggande målet för vårt ordförandeskap är att nå resultat som får positiv inverkan på EU-medborgarnas liv.
Liksom alla ordförandeskap siktar vi på att skriva ännu ett kapitel i Europeiska unionens framgångshistoria.
Denna uppgift förtjänar vår fulla uppmärksamhet och vi har alla en funktion att fylla.
Parlamentet är unikt bland institutionerna, eftersom det har ett direkt mandat från folket.
Detta är av central betydelse för en effektiv och framgångsrik union, en union som ger resultat.
Det säger sig självt att goda förbindelser mellan rådet och parlamentet är av avgörande betydelse för unionens framgång.
Valet till Europaparlamentet i juni innebär att vi får kortare tid på oss än vanligt att arbeta tillsammans.
Som ordförandeland är vi därför fullständigt inställda på ett intensivt samarbete med parlamentet på alla nivåer så att vår samverkan blir så konstruktiv och produktiv som möjligt.
Talman Pat Cox – och vi i Irland är verkligen mycket stolta över att han leder parlamentet – har försäkrat mig om att ni är beredda att samarbeta med oss fullt ut.
Det finns mycket arbete att göra.
Som européer i samarbete måste vi se till att unionen kan dra fördel av den globala ekonomiska återhämtningen.
Vi måste skapa förhållanden som gynnar fler och bättre arbetstillfällen för våra medborgare.
Vi måste vidta nödvändiga åtgärder för att se till att våra medborgare tryggt och säkert kan leva och röra sig fritt i hela Europeiska unionen.
Och vi måste se till att unionen spelar en positiv och konstruktiv roll i världen.
Detta irländska ordförandeskap är det första som får uppleva det fullständiga genomförandet av slutsatserna från Europeiska rådet i Sevilla, vilka syftar till att garantera ett mer samstämmigt och strategiskt tillvägagångssätt för rådets arbete.
Vårt program är därför förenligt med prioriteringarna i rådets fleråriga strategiska program för 2004 – 2006, och det har utarbetats i samarbete med det kommande nederländska ordförandeskapet.
Utarbetandet av de årliga och fleråriga programmen med Nederländerna och med de fyra ordförandeskap som följer har varit nyskapande och är ett praktiskt exempel på ” européer i samarbete ”.
Unionen står nu inför en historisk förändring.
Vi måste vara väl förberedda för framtiden.
Vi vill ha en union som är mer demokratisk, mer ansvarstagande, mer öppen och mer effektiv.
Vi måste se till att unionen finns så nära medborgarna som möjligt och att den också uppfattas på det viset.
Europeiska konventet utförde ett enastående arbete och lade fram ett utmärkt förslag till konstitution.
Jag vill ge ett varmt erkännande till alla som har bidragit till detta arbete.
Jag vill särskilt berömma Europaparlamentets företrädare, som inte bara tillförde stor livskraft till konventet, utan även stor insikt.
Jag har fullständig förståelse för att parlamentet anser att det är mycket viktigt att se till att det konstitutionella projektet slutförs framgångsrikt och så snart som möjligt.
I våra kontakter med många av er här i parlamentet sedan Europeiska rådet i Bryssel, har vi klargjort att vi starkt stöder ett snabbt och framgångsrikt resultat av regeringskonferensen.
Ni kan lita på att jag har hört det budskapet och att jag delar er åsikt om detta.
Jag tackar det italienska ordförandeskapet för det goda arbete det utförde under sin period och för stödet och hjälpen till oss som ordförandeland.
Vi hoppades alla att en överenskommelse skulle nås förra månaden och vi blev mycket besvikna när det inte blev så.
Det faller nu på Irlands lott att försöka göra ytterligare framsteg.
Vi har antagit denna utmaning och kommer att göra allt som står i vår makt för att slutföra den överenskommelsen.
Vi är fast beslutna att göra allt vi kan för att uppmuntra och underlätta en överenskommelse så snart som möjligt.
Det återstår att se om detta kommer att bli möjligt under vårt ordförandeskap.
Vi vet vilka de största frågorna är.
Flera olika möjliga lösningar har föreslagits.
Men om vi skall lyckas nå de nödvändiga kompromisserna krävs det i slutändan en tillräcklig samlad politisk vilja.
Jag är övertygad om att detta är djupt förankrat i unionens och medborgarnas intresse, och det ligger naturligtvis även i de enskilda medlemsstaternas intresse – nya som gamla, stora som små.
En ny konstitution skulle bidra till att unionen kan motsvara sina medborgares krav och förväntningar.
Den skulle bidra till att unionen kan spela en mer sammanhängande och effektiv roll i omvärlden.
Om arbetet blir alltför försenat skulle det i stället skada vår trovärdighet och försvaga vårt anseende.
Ett dödläge är inte ett alternativ som någon av oss kan överväga.
Jag har inlett intensiva samråd och åtagit mig att utarbeta en rapport inför Europeiska rådets marsmöte.
Detta samråd går väl framåt.
Jag har redan talat med många av mina kolleger i Europeiska rådet.
De har alla gett uttryck för sitt åtagande att hjälpa oss att finna en väg framåt.
Jag kommer tillsammans med dem att fortsätta att undersöka hur och när detta kan nås.
Jag vill kunna lämna en så fullständig rapport som möjligt i mars.
Om de samråd jag genomför tyder på att det finns verkliga utsikter att nå en överenskommelse, kan jag försäkra parlamentet om att jag omedelbart kommer att agera för att ta vara på detta tillfälle.
Jag lovar er återigen att det irländska ordförandeskapet inte kommer att spara någon möda för att göra framsteg och underlätta samförstånd under vår mandatperiod.
Denna fråga kommer att ha högsta prioritet under vårt ordförandeskap.
Förhandlingarna om de framtida budgetplanerna kommer att vara av avgörande vikt för utformningen av den framtida utvidgade unionen.
Vi ser också fram emot att inleda diskussioner när kommissionens meddelande läggs fram senare denna månad.
Vår målsättning som ordförandeskap kommer att vara att undersöka de första reaktionerna från medlemsstaterna och vi kommer att arbeta för att garantera att en överenskommelse och en förhandlingsprocess finns med på dagordningen för Europeiska rådets vårmöte.
Det irländska ordförandeskapet inleds i en union med 15 medlemsstater och kommer att avslutas i en union med 25 medlemsstater.
Det är ett särskilt privilegium att inneha ordförandeskapet vid en tidpunkt när det skrivs historia.
Vi ser med glädje fram emot att välkomna de nya familjemedlemmarna vid en officiell ceremoni i Dublin den 1 maj.
Vi har för avsikt att göra detta till ett verkligt välkomnande i Irland.
Kulturella gemenskapsevenemang planeras för närvarande och det kommer att bli lokalt engagemang och internationella utbyten.
Vi anser att mångfalden i Europas kulturella arv är något som är värt att dela och högtidlighålla.
Vi vill att den formella utvidgningen av Europeiska unionen skall bli så friktionsfri och lyckad som möjligt.
Att se till att utvidgningen fungerar är av absolut största vikt för oss.
Att integrera de nya medlemsstaterna och se till att rådet fortsätter att fungera effektivt kommer att vara en hög prioritering.
Vi kommer att fortsätta att arbeta energiskt med den framtida utvidgningsagendan.
Vi kommer att prioritera arbetet när det gäller Rumänien och Bulgarien med avsikt att slutföra förhandlingarna i år.
Vi välkomnar även Turkiets ansträngningar för att uppfylla de nödvändiga kriterierna så att ett beslut kan fattas vid Europeiska rådet i december i år.
Jag är övertygad om att Cyperns anslutning även i fortsättningen kommer att utgöra en ram för en allsidig lösning, som skulle möjliggöra anslutningen av en enad ö den 1 maj.
Vi välkomnar de senaste dagarnas tecken på framsteg.
Som ordförandeskap kommer vi fullständigt att stödja den centrala roll FN: s generalsekreterare spelar i denna process.
Jag uppmanar alla parter att under den kommande tiden visa sitt fulla åtagande för att förhandla om en lösning på grundval av generalsekreterarens förslag.
Den nyligen utvidgade unionen måste fungera för alla medborgare.
Det är skälet till att hållbar tillväxt och social sammanhållning utgör ett centralt inslag i det irländska ordförandeskapets program.
För fyra år sedan i Lissabon enades vi om målet att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.
Lissabondagordningen är den bästa mekanismen för att nå detta mål i en krävande och konkurrenspräglad global miljö.
Den är det verktyg med vars hjälp medlemsstaterna och EU-institutionerna kan samarbeta för att utveckla EU: s ekonomi, skapa ökad sysselsättning, garantera socialt skydd och investera i en hållbar framtid för oss alla.
Nästa år kommer vi att vara halvvägs mot det mål, 2010, som fastställdes vid Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000.
Vi har redan uppnått en hel del.
Vi har sett framsteg på forsknings- och utvecklingsområdet och när det gäller finansiella tjänster, avreglering av energimarknaderna, telekommunikation, miljöskydd och lagstiftningsreformer.
Det är nu mycket lättare för arbetstagare och studenter att röra sig i Europeiska unionen och att få tillträde till anställningar och utbildning, det är lättare att starta och driva små företag, konsumenterna har redan billigare telefoni och betydande undersökningar har gjorts om lika villkor och socialt skydd.
Europas åtaganden på miljöområdet kommer att ge våra barn och barnbarn en renare och säkrare värld.
Trots alla dessa insatser står det alltmer klart att vi inte kommer att lyckas göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi till 2010 om vi inte ökar takten.
Vi har för avsikt att utnyttja Europeiska rådets vårmöte i år för att ge förnyad fokus och drivkraft åt Lissabondagordningen.
I detta sammanhang ser vi fram emot nästa veckas offentliggörande av kommissionens rapport om Europeiska rådets vårmöte.
Det finns positiva tecken på ekonomisk utveckling, såväl i Europa som i övriga världen.
Det är absolut nödvändigt att vi gör det bästa av detta.
Vi måste öka våra ansträngningar för att genomföra de reformer och lagändringar som vi redan har enats om på medlemsstatsnivå, om vi skall kunna dra alla sociala och ekonomiska fördelarna av detta.
Att bevara kommer inte att förbättra EU: s ekonomiska ställning, konkurrenskraft eller sysselsättningsnivåer.
Herr talman!
Jag har i en skrivelse till er och till mina kolleger i Europeiska rådet lagt fram mitt föreslagna tillvägagångssätt för och nyckelfaktorerna i Lissabondagordningen, och vi har för avsikt att fokusera på denna fråga vid Europeiska rådets vårmöte.
Vår grundläggande inriktning är klar: hållbar tillväxt och sysselsättning av hög kvalitet är våra dubbla prioriteringar.
Vår målsättning är att under Europeiska rådets vårmöte föra en verklig diskussion om de mest angelägna ekonomiska och sociala utmaningar som EU står inför.
Investeringar i fysiskt och mänskligt kapital, att stödja en högre tillväxttakt i Europeiska unionens ekonomi och, vilket är minst lika viktigt, att fortsätta att upprätthålla makroekonomisk stabilitet, är bara några av dessa utmaningar.
Konkurrenskraften är fortfarande en av de centrala utmaningarna för EU.
Den inre marknaden är i sanning en av unionens viktigaste bedrifter, men nu ser vi en ytterligare utveckling av tjänstesektorn som den grundläggande drivkraften för tillväxt och skapande av sysselsättning.
Den kanske viktigaste utmaning som EU står inför är dock det brådskande behovet av att skapa fler och bättre arbetstillfällen.
Vi välkomnar inriktningen och de praktiska, landsspecifika budskapen i den rapport som har utarbetats av Europeiska arbetsgruppen för sysselsättning, vars ordförande är Wim Kok.
På grundval av sysselsättningsriktlinjerna kommer vi att samarbeta med våra medparter i EU, parlamentet och kommissionen, för att se till att vi gör verkliga framsteg på det här området.
Social dialog kommer att vara ett viktigt hjälpmedel för att ta itu med dessa utmaningar.
Under vårt ordförandeskap ser jag fram emot att samarbeta med arbetsmarknadens parter inom EU genom det sociala trepartstoppmötet i mars och genom andra kanaler, för att öka deras deltagande i arbetet med att nå det övergripande målet från Lissabon.
Innan jag lämnar frågan om Lissabondagordningen vill jag även påpeka att 2005 kommer att erbjuda ett unikt tillfälle till en översyn efter halva tiden av den övergripande processen.
Frågan om hur vi skall hålla rätt kurs för att genomföra målen från Lissabon i de nya förhållanden som råder är i många avseenden en stor utmaning.
Det irländska ordförandeskapet kommer att bidra till arbetet med att genomföra en meningsfull utvärdering av Lissabondagordningen i samarbete med våra partner, däribland nästa ordförandeskap.
Under de gångna 50 åren har vi skapat ett område med fred och välstånd i EU.
Vi har också inrättat en inre marknad där våra medborgare kan handla och göra affärer utan att hindras av gränser.
Vi måste garantera att de friheter som vi åtnjuter inte utnyttjas av kriminella element för olaglig vinning.
Irlands ordförandeskap kommer att arbeta för att nå högsta möjliga nivåer av frihet, trygghet och säkerhet för alla medborgare i Europeiska unionen.
På området för rättsliga och inrikes frågor kommer vi att inrikta oss på att genomföra de mycket viktiga krav som fastställs i Amsterdamfördraget och i det bredare Tammerforsprogrammet, som har reviderats av påföljande Europeiska råd.
Detta kommer att omfatta en vittomspännande dagordning, som bland annat innehåller asyl, invandring, polisiära frågor, straffrättsligt samarbete och samarbete när det gäller civilrättsliga frågor.
Vid Europeiska rådets möte i juni kommer vi förhoppningsvis att kunna inleda arbetet med en bedömning av genomförandet av Tammerforsprogrammet, med sikte på att inleda arbetet med att vidareutveckla unionens politik när det gäller rättsliga och inrikes frågor.
Vi kommer att betona kampen mot narkotika och den organiserade brottsligheten och olaglig invandring.
De många utrikespolitiska frågor som unionen nu måste ta itu med och bredden och intensiteten i unionens kontakter med sina partner runtom i världen är verkligen omfattande.
Europeiska unionen är, i alla bemärkelser, en global aktör.
Under vårt ordförandeskap kommer vi att inrikta oss på ett antal nyckelområden och vi kommer att se till att unionen genomför sina internationella åtaganden på ett effektivt sätt.
Vi är fast beslutna att inleda ett ännu närmare samarbete med Förenta nationerna.
Vi vill särskilt stödja FN: s generalsekreterares reformansträngningar och kommer att arbeta för att se till att EU gör en positiv och progressiv insats i högnivågruppen om hot, utmaningar och förändringar.
Jag välkomnar parlamentets beslut att tilldela FN: s generalsekreterare Sacharovpriset.
Kofi Annans deltagande i Europaparlamentets plenarsession senare denna månad sänder ett tydligt budskap.
Budskapet är att faktisk multilateralism är ett kärnvärde som genomsyrar unionens externa politik.
Rådet kommer att företrädas av utrikesminister Brian Cowen vid denna viktiga tilldragelse.
Vi kommer också att arbeta för att vidareutveckla samarbetet mellan Europeiska unionen och Förenta nationerna när det gäller krishantering.
EU och FN är naturliga partner.
Under det italienska ordförandeskapet undertecknade unionen tillsammans med FN en förklaring om krishanteringssamarbete.
Utmaningen för vårt ordförandeskap är att genomföra denna förklaring i praktiken.
EU: s säkerhets- och försvarspolitik är unionens bidrag till konfliktförebyggande och krishantering.
Det irländska ordförandeskapet kommer även att gå framåt med arbetet med unionens krishanteringskapacitet.
EU kommer att samarbeta med världssamfundet för att bekämpa spridningen av massförstörelsevapen och för att främja nedrustning.
Som ordförandeland kommer vi att arbeta praktiskt och uppfinningsrikt för att främja de mänskliga rättigheterna i hela världen.
Under vårt ordförandeskap kommer vi att anta EU: s riktlinjer till stöd för försvarare av mänskliga rättigheter.
Vi har även för avsikt att genomföra EU: s strategi om barn i väpnad konflikt.
Under förra året rådde det allvarliga spänningar och motsättningar när det gäller Irakfrågan, både på andra sidan Atlanten och inte minst inom Europa.
Världen är en bättre och säkrare plats när Europeiska unionen och Förenta staterna samarbetar, när de förenar sin ansenliga kraft och sina resurser för att nå de mål som vi delar och som grundar sig på delade värden.
USA har betonat att de fäster stor vikt vid samarbetet med viktiga partner, däribland EU.
Vi kommer att fortsätta att inrikta oss på förbindelserna mellan EU och USA när det gäller vad vi kan och bör uträtta tillsammans.
Vår målsättning kommer att vara att samråda och samarbeta med USA när det gäller de många frågor, såväl politiska som ekonomiska, som vi alla står inför.
Vi har för avsikt att föra ett särskilt nära samarbete med Förenta staterna i frågor som rör Mellanöstern, Irak, Afghanistan och faktisk multilateralism samt i de många frågor som finns på handels- och ekonomidagordningen.
Vi kommer inte alltid att vara överens, men vi kan och bör koncentrera oss på de områden där vårt samarbete blir till ömsesidig nytta för våra medborgare och för världssamfundet i en vidare bemärkelse.
Europeiska unionen värdesätter sina förbindelser med Amerika som helhet.
Detta återspeglas av det faktum att EU kommer att genomföra toppmöten med USA, Kanada och latinamerikanska och karibiska länder under vårt ordförandeskap.
Dessa toppmöten kommer att erbjuda viktiga möjligheter för att stärka våra förbindelser.
När det gäller Mellanöstern kommer vi att fortsätta att främja genomförandet av färdplanen som en utgångspunkt för framsteg mot en rättvis och varaktig tvåstatslösning.
Vårt deltagande i kvartetten kommer att utgå från denna princip, och vi kommer att föra ett nära samarbete med våra partner i ett försök att driva fredsprocessen framåt.
Irlands utrikesminister Brian Cowen kommer att resa till Mellanöstern i kväll i egenskap av rådsordförande (allmänna frågor och yttre förbindelser).
Utvidgningen ger förnyad drivkraft åt unionens strategiska förbindelser med Ryssland.
Respektive områdes säkerhet och välfärd knyts allt närmare varandra, och det är viktigt att vi samarbetar effektivt.
Toppmötet mellan EU och Ryssland under vårt ordförandeskap ger oss tillfälle att staka ut kursen för våra framtida förbindelser.
När det gäller konfliktförebyggande åtgärder vill vi särskilt inrikta oss på den funktion som de icke-statliga organisationerna och det civila samhället fyller på detta område.
Vi vill också integrera stöd till konfliktförebyggande i våra åtaganden och i våra dialoger med övriga världen.
Detta är särskilt viktigt när det gäller Afrika.
Det finns 290 miljoner människor som lever under existensminimum i Afrika söder om Sahara.
Uppskattningsvis 30 miljoner har hiv / aids.
Mer än ett dussin konfliktsituationer förvärrar denna humanitära kris.
Vi måste samarbeta med våra afrikanska partner för att finna helhetslösningar på dessa problem.
Ordförandeskapets främsta tillvägagångssätt kommer att vara att stödja initiativ under afrikansk ledning för att ta itu med de enorma utmaningar som kontinenten står inför.
Jag skulle vilja se en ökad samordning mellan utrikes- och utvecklingspolitiken, och detta kommer att ingå i vårt program.
Unionen har en mycket viktig funktion att fylla när det gäller att bemöta stora utvecklingspolitiska utmaningar, såsom fattigdomsbekämpning, kampen mot smittsamma sjukdomar och miljöförstörelse.
Unionen måste föregå med gott exempel när det gäller att göra framsteg med millenniemålen och skapandet av en mer rättvis och stabil världsordning.
Vi måste också se till att utsträcka den säkerhet, stabilitet och det välstånd som vi åtnjuter i Europeiska unionen till våra nya grannar.
Efter utvidgningen den 1 maj kommer 385 miljoner människor att leva i länder som gränsar till unionens land- och sjögränser.
Genom vårt grannskapsinitiativ kommer vi att stärka förbindelserna med våra grannländer i öster och söder på grundval av värdena demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och rättstatsprincipen.
Unionen har nått ett delat samförstånd med länderna i västra Balkanområdet om att deras framtid finns inom Europeiska unionen.
Det irländska ordförandeskapet åtar sig att fullständigt genomföra den dagordning som vi enades om i juni förra året vid toppmötet i Thessaloniki mellan EU och västra Balkan.
Utvecklingstakten beror nu på de demokratiskt valda regeringarna i regionen.
Unionen kommer kraftfullt att stödja deras ansträngningar för att genomföra omfattande och svåra reformer.
Vi har också tagit ställning till en multilateral syn på handelspolitiken.
Europeiska unionen har sedan Cancún övervägt hur man skall gå framåt för att på ett framgångsrikt sätt återuppliva utvecklingsagendan från Doha.
En lyckad avslutning på de samtal som för närvarande förs inom ramen för handelsrundan är av avgörande betydelse för långsiktig ekonomisk tillväxt och utveckling i världen.
Ordförandeskapet kommer att arbeta i rådet och med kommissionen för att nå en balanserad utveckling i förhandlingarna.
Unionens förbindelser med Asien är ett viktigt inslag på vår dagordning.
Vi kommer att upprätthålla förbindelser på alla nivåer i regionen.
Vi kommer att fortsätta den politiska dialogen med samtliga länder i regionen, bland annat genom ett möte mellan EU och Asien på utrikesministernivå i april.
Vi hoppas också kunna genomföra ett toppmöte mellan EU och Japan under vårt ordförandeskap.
Som jag redan har sagt ser det irländska ordförandeskapet fram emot att föra ett nära samarbete med parlamentet under de kommande månaderna.
Det är viktigt att vi samarbetar effektivt och att vi inleder detta samarbete omedelbart.
Det finns en rad viktiga frågor som kräver nära samarbete om vi skall kunna göra tillfredsställande framsteg under den tid som vi har till vårt förfogande.
Diskussionerna om ledamotsstadgan är av särskilt intresse.
Jag gratulerar talman Pat Cox till hans personliga åtagande för att slutföra dessa diskussioner.
Parlamentets omröstning i december utgör grunden för att vi tillsammans skall kunna nå det avtal som våra institutioner har kringgått alltför länge.
Det irländska ordförandeskapet hoppas att kunna slutföra denna fråga snabbt, och vi kommer att göra allt som står i vår makt för att nå positiva resultat.
När vi nu kommer allt längre in på 2000-talet tvivlar jag inte på att unionen kommer att fortsätta att utvecklas och växa, breddas och fördjupas.
Unionen måste anta de nya utmaningarna och utforska de nya möjligheter som öppnas.
Vi kommer att fortsätta med våra sunda diskussioner och vi kommer att ha olika uppfattningar.
Vi kommer att fortsätta arbeta för att sammanjämka denna berikande mångfald.
Vi måste ta itu med dessa utmaningar och gripa dessa möjligheter tillsammans, förenade av vårt delade intresse av en framgångsrik union.
EU: s grundare inspirerades av drömmen om en framtid då européerna aldrig mer skulle strida mot varandra på liv och död om resurser, om territorier eller om sin tro; en framtid då européerna aldrig mer skulle vara splittrade.
I år kommer den drömmen – drömmen om ett enat och återställt Europa – att föras närmare verkligheten.
EU: s grundare drömde också om ett Europa där ett allt närmare samarbete skulle leda till större säkerhet och ökat välstånd för befolkningen.
Jag tror fullt och fast på den drömmen.
Jag kommer från ett land för vilket medlemskapet i Europeiska unionen – en union som vi har bidragit till att skapa – har gjort det möjligt att utvecklas och blomstra till vår maximala potential.
Jag önskar innerligt detsamma för de anslutande medlemsstaterna.
Sex månader är ingen lång tid.
Men jag lovar er att det irländska ordförandeskapet inte kommer att spara på ansträngningarna för att uppnå så mycket som möjligt under den tiden.
Jag ser i högsta grad fram emot ett nära samarbete med unionens institutioner, i synnerhet med Europaparlamentet.
Vårt program är krävande och komplicerat.
Vi har inlett vårt arbete med ambition och ödmjukhet.
Vi uppmanar alla att hjälpa oss med denna utmanande uppgift under de kommande sex månaderna.
Vi vet att vår styrka som européer är vår sammanhållning.
Vi uträttar mer och vi är som allra bäst när vi är ” européer i samarbete ”.
