# ID: svediakorp-gov443682
# author: Fraisse (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 516
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kommissionär Reding, mina damer och herrar!
När jag talar om kulturell mångfald tror jag inte att jag kommer att låta lika optimistisk som de första talarna, särskilt inte ni, fru kommissionär.
Och det av flera skäl.
För det första var det inte så länge sedan som denna konvention, eller detta internationella instrument, endast var en utopi.
Jag kommer ihåg att jag, tillsammans med min grupp, organiserade ett offentligt samråd under hösten 2002, för att lägga fram denna idé för parlamentet.
Jag anser att vi borde visa lite mer blygsamhet, och jag skulle inte vilja påstå att denna idé kom från Europa och från Europeiska unionen.
Den kom bland annat från sådana länder som Kanada, och från länder runt om i världen som har upprättat förbindelser med vissa EU-länder.
Även om det bara är att applådera det faktum att detta Utopia håller på att förverkligas inom Europeiska unionen anser jag därför att vi borde visa lite mer blygsamhet.
Anledningen till att jag uppmanar till blygsamhet är att jag inte vill att denna framtida konvention endast blir en i raden av deklarationer.
Vi känner väl till deklarationer till förmån för kulturell mångfald.
Vi kan göra dem, men sedan måste vi upprätta en restriktiv och rättslig konvention som gör det möjligt att lösa tvister inom ett visst sammanhang, nämligen ett marknadssammanhang.
Jag skulle vilja påstå att även kulturell mångfald har att göra med marknaden.
Vi får inte dölja det faktum att det är mycket svårt att kombinera kulturell mångfald och marknaden.
Därför intar jag även en anspråkslös hållning i denna fråga och är inte alltid optimistisk.
Det tredje skälet till att jag inte låter särskilt optimistisk är att jag inte är riktigt säker på att vi verkligen är ett exempel för andra att följa, även om vi skulle vilja tro att vi är det.
Är vi inom Europeiska unionen verkligen överens om att vi vill främja kulturell mångfald och, i så fall, vilken mångfald?
Jag tror att om vi granskar verkligheten kommer vi att ha svårt att känna oss riktigt nöjda.
Karin Junker har, liksom flera andra ledamöter, nämnt flera problem.
Jag tror även att vi, här i mitten av Europa, och inte bara utanför det, har problem när det gäller att bevara och främja kulturell mångfald.
Jag skulle bara helt kort vilja ta upp frågan om det stöd som till exempel tillhandahålls genom statliga stöd, vilket som ni alla känner till är både tillfälligt och kränkande, och som på intet sätt fastställs i fördragens konstitutionella logik, eller på annat sätt.
Kulturell mångfald är därför en rättighet, men det är en rättighet som vi måste bygga, och inte en anspråkslös rätt till kultur, utbildning och så vidare.
Rätten till kulturell mångfald finns inte ännu, och jag kan bara hoppas att vi vet hur vi skall bygga den.
