# ID: svediakorp-gov443675
# author: Prets (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 736
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, kommissionär Reding, mina damer och herrar!
Det är svårt att definiera kulturell mångfald, ett begrepp som är lika komplext som kulturen själv.
Kulturer befinner sig i ständig förändring och rörelse, och denna dynamik är en impuls för människans framsteg.
Icke desto mindre kommer vi att behöva en formell definition av kulturpolitik, kulturella varor och tjänster och inte minst kulturell mångfald, framför allt i samband med avtal inom sådana internationella organisationer som WTO eller det förslag till internationellt instrument för kulturell mångfald som lagts fram.
I en Eurobarometerenkät om utvidgningen som genomfördes i april 2003 beskrev Europas medborgare kultur som en av utvidgningsprocessens stora vinnare, vid sidan om miljö och handel.
Detta vittnar om de internationella organisationernas åtagande att skydda och främja kulturell mångfald.
Kulturell mångfald utgör en integrerad del av Europeiska unionens identitet, och kommer att inbegripa andra kulturer efter anslutningen av de nya länderna.
EU: s yttre gränser förflyttas mot en förkastningslinje med mycket olika kulturella regioner.
Från och med 2004 kommer Europeiska unionen att direkt gränsa till Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Moldavien.
Trots de befintliga skillnaderna går det att identifiera paralleller och likheter, vilket kan förklaras av migration och interkulturell dialog.
Målet, särskilt med hänsyn till utvidgningen, är att skapa starkare förbindelser mellan både minoritetskulturer och marginaliserades kulturer och starkare kulturer för att undvika kulturkonflikter, och att genom kulturell dialog främja en gemensam förståelse som gagnar fred.
Att värna om den kulturella mångfalden innebär inte att stänga in och konservera den.
Det innebär att öppna den och erbjuda mänsklig utveckling och marknadsmöjligheter utan att utsätta den för befintliga marknadsmekanismer.
Den utgör en grundpelare för identitet och är samtidigt en ekonomisk faktor.
Detta innebär att vi måste arbeta för att inte bara skydda utan även främja den kulturella mångfalden.
Vi måste placera den i ett internationellt sammanhang för att möjliggöra utbyte, utveckling och dialog.
Musik- och filmindustrin framstår till exempel som mycket lukrativa sektorer för internationell handel, särskilt om vi tittar närmare på de marknadsandelar som olika filmer hade i Europeiska unionen under 2000: amerikanska filmer stod för 73 procent, nationella filmer i hemlandet för 15 procent och nationella filmer utanför hemlandet för 8 procent.
Många människor blev först medvetna om kommissionens förhandlingar inom ramen för WTO genom Stop GATS-kampanjen.
På grund av sin brist på insyn orsakade dessa förhandlingar stor förargelse och stod i centrum för allmänhetens uppmärksamhet.
Denna brist på insyn har också lett till tvivel och oro över att liberaliseringen har gått för långt, och har förstärkt kulturaktörernas uppfattning om att målet om internationell konkurrens har företräde framför skyddet av den kulturella mångfalden.
Kulturella tjänster och produkter är för närvarande fortfarande undantagna från handelsliberaliseringen, men detta är inte en garanti på lång sikt.
Offentliga utbildningssystem faller för närvarande också utanför räckvidden för GATS.
Så måste det även förbli i framtiden för att säkerställa fri tillgång, lika möjligheter och kvalitet.
Privat finansierade utbildningsmarknader har i stort sett liberaliserats.
Vi kräver att det inte sker någon ytterligare tvångsliberalisering på detta område.
Vi måste se till att målet om internationell konkurrens inte negativt påverkar den kulturella mångfalden.
Detta innebär att skyddet av finansieringsinstrument och därigenom kulturell mångfald inte bör uppnås inom WTO och GATS, utan genom antagandet av en konvention om kulturell mångfald inom ramen för Unesco.
Det är glädjande att Unesco med en överväldigande majoritet har beslutat att vidta åtgärder för att upprätta ett utkast till konvention, och jag hoppas att det kommer att ske så snart som möjligt, för här krävs verkligen ett snabbt beslut.
Att främja – såväl som skydda – är, som jag redan sagt, absolut nödvändigt för att bevara den kulturella mångfalden.
EU: s kulturpolitik måste gå hand i hand med en proaktiv och självständig nationell kulturpolitik och även, inom vissa områden, ökad regional och kommunal decentralisering.
De olika nivåerna bör inte ersätta utan måste komplettera varandra.
Den interna marknaden och därmed den fria rörligheten för tjänster får inte ha företräde framför nationella finansieringsmekanismer.
Genom ett ökat samarbete mellan internationella organisationer kommer de unika egenskaperna hos kulturer över hela världen att skyddas och främjas.
