# ID: svediakorp-gov443665
# author: Rod (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Kommer Nepad att bli det verktyg för ” Afrikas renässans ” som lyckas där andra program har misslyckats?
De gröna är kanske de enda som betvivlar detta.
Naturligtvis stöder vi inslaget om mänskliga rättigheter i Nepad, även om vi beklagar det faktum att det ofta bara är teoretiskt.
Vi skall här inte uppehålla oss vid det förakt från Nepad-författarna för varje förhandssamråd med folket vid utarbetandet av programmet, och vi skulle vilja påpeka att politiska motståndare och journalister fortfarande förtrycks i Afrika, till och med i Senegal.
Rent ekonomiskt förordar Nepad samma liberalism som infördes av Världsbanken och IMF, liberalisering genom strukturanpassningsprogram, samma liberalism som fick Argentina på knä och som slår mot offentliga tjänster, hälsovårdstjänster, vattenförsörjningstjänster och utbildningstjänster, den liberalism som, när allt kommer till kritan, ökar ojämlikheter och fattigdom, särskilt eftersom de påverkar kvinnor.
Det är dags att utvärdera konsekvenserna av tidigare kommersiell liberaliseringspolitik på den sociala och ekonomiska utvecklingen och på miljöskyddet.
Nepad brister inte i friheter, må det vara fri rörlighet för kapital, fri rörlighet för varor eller frihet att tillhandahålla tjänster.
Men vad har hänt med den fria rörligheten för arbetstagare inom de afrikanska staternas gemenskap?
Vad har hänt med människors frihet att själva välja sin framtid?
Jag skulle för övrigt vilja uppmärksamma er på den gradvisa regionalisering för vilken Nepad fastställer bestämmelser.
Det är ett bekymmer att Europeiska unionen stöder sådana områden, som nu börjar likna scenarier där initiativtagarländerna till Nepad tar angränsande afrikanska länder under sina politiska och ekonomiska vingar.
Nepad skulle dessutom inte att kunna hävda att man står för en hållbar lösning så länge man ignorerar vad står på spel till följd av de afrikanska ländernas fruktansvärda skuldbörda.
Sålunda införs åtgärder för att minska skuldbördan, men endast för de länder som har iakttagit nyliberala principer.
Europeiska unionen bör eftersträva och genomföra en total och ovillkorlig skuldavskrivning.
Att främja hållbar utveckling i Afrika är inte liktydigt med att lägga kontinentens öde i händerna på multinationella företag och utländska investerare.
Det innebär inte heller att uppmuntra utländska makter att exploatera dess resurser.
De jordbruks- och gruvdriftssektorer som Nepad prioriterar kommer till exempel att vara totalt beroende av priser som fastställs av länderna i norr.
Afrika är inte till salu.
Afrika måste byggas av och för afrikaner.
