# ID: svediakorp-gov443662
# author: Nielson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 814
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Fru talman!
Kommissionen välkomnar parlamentets stöd för Nepad och Afrikanska unionen.
Den nya panafrikanska verklighet som skapats genom Nepad och Afrikanska unionen förtjänar särskild uppmärksamhet och vårt fulla stöd.
Vi får inte tappa den drivkraft som skapats genom de stora förändringar som skett i Afrika nyligen, när dess ledare tog initiativ för att befria kontinenten från fattigdom och marginalisering, med äganderätten som ledande princip.
I själva verket kan man säga att de som jag ofta brukar kalla Nepads hjältar har visat att äganderätt är något som man tar sig; det är inte något man får.
Detta har varit den stora inspirationskällan för hela initiativet.
Kommissionen har åtagit sig att stödja panafrikanska initiativ.
Vi är nu i färd med att bygga upp strukturerade relationer med Afrikanska unionens och Nepads institutioner.
Europeiska kommissionen är fortfarande starkt engagerad i att stödja Nepad och Afrikanska unionens prioriteringar och mål.
Ordförande Romano Prodis närvaro vid Afrikanska unionens toppmöte i Maputo i juli 2003 och utvecklingen av dialogen mellan kommissionen och de nya panafrikanska strukturerna är ett bevis på den hållningen.
Det faktum att deras administrativa och exekutiva gren kallas Afrikanska kommissionen är en glädjande kommentar till vad vi står för i Europa, och vi är förvisso i färd med att sätta i gång stödåtgärder för initiativ på kontinental nivå för att befästa våra nära arbetsrelationer.
Hittills har ett flertal politiska kontakter tagits mellan Europeiska kommissionen och Afrikanska unionens kommission för att bereda väg för en strategisk och strukturerad dialog mellan de två institutionerna.
Samtidigt håller en regelbunden dialog på att etableras med Nepads sekretariat.
Upprättandet av andra panafrikanska institutioner, som freds- och säkerhetsrådet och panafrikanska parlamentet, ger nya möjligheter för dialog mellan EU och Afrika som helhet.
Förra veckan hade processen med att ratificera protokollet om freds- och säkerhetsrådet i Afrikanska unionens medlemsstater nått så långt att denna institution nu håller på att inrättas formellt.
Vi ser fram emot samma utveckling mycket snart när det gäller det panafrikanska parlamentet.
Samtidigt ger Europeiska gemenskapen konkret stöd till panafrikanska initiativ.
Fred och säkerhet är särskilt viktigt här: det är en förutsättning för all utveckling.
Inrättandet av en fredsbevarande resurs för att stödja Afrikaägda och Afrikaledda fredsskapande åtgärder kommer att innebära ett genombrott.
Afrikanska unionens ledarskap på detta område har varit och är fortfarande avgörande.
Jag kommer att uppehålla mig lite vid inrättandet av den fredsbevarande resursen.
Efter de afrikanska stats- och regeringschefernas begäran i Maputo i juli 2003 att en del av deras nationella stöd skulle ” skalas av ” för att inrätta en fredsbevarande resurs, agerade kommissionen snabbt.
Efter intensiva diskussioner med rådet och våra partnerländer i AVS gav båda klartecken för att gå vidare med resursen.
Nu går vi in i en mer operativ fas, där vi håller på att förbereda ett särskilt finansieringsförslag på 250 miljoner euro.
Vi planerar att lägga fram förslaget vid EUF-kommitténs nästa möte.
Så det här går framåt.
Tanken med den fredsbevarande resursen bygger på tre grundläggande principer.
För det första skall äganderätten stärka det afrikanska folkets förmåga att hantera afrikanska konflikter.
Vi hoppas att den fredsbevarande resursen kommer att ge tillräcklig ekonomisk ” muskelkraft ” för att kunna stödja Afrikanska unionens politiska föresatser och befästa det kontinentala bygge som utformats, med freds- och säkerhetsrådet som dess viktigaste institution.
För det andra skall det finnas en solidaritet genom ekonomiskt bidrag från alla afrikanska länder.
För det tredje har vi utveckling, där man erkänner att utan fred och stabilitet kan det inte bli någon utveckling i Afrika.
Vi vill utveckla ett lämpligt gensvar på den nya panafrikanska verkligheten.
Vi – Europeiska unionen – står fortfarande inför utmaningen att behandla Afrika som en enhet.
Vårt stöd till kontinenten som helhet bör inrättas i ett sammanhängande ramverk.
Detta innebär bland annat att vi måste vidta åtgärder för att se till att våra nationella och regionala samarbetsprogram överensstämmer med Nepads och Afrikanska unionens prioriteringar och mål.
Denna process ligger nu i våra afrikanska partners händer, och kommissionen kommer under de närmaste månaderna att se till att detta avspeglas i våra ” halvtidsutvärderingar ” enligt Cotonouavtalet och med hänsyn till de andra landstrategierna för resten av Afrika.
I sitt meddelande om EU – Afrikadialog i juli förra året lade kommissionen fram konkreta förslag för att bygga broar mellan de olika avtal som förbinder EU med Afrika.
Syftet med det meddelandet var att stödja en ingående diskussion om vilka vägar och praktiska arrangemang som var mest lovande för framtiden för dialogen och samarbetet mellan EU och Afrika.
Jag vill avsluta med att säga att Jean-Pierre Bébéars betänkande och debatten här i dag är välkomna bidrag till denna diskussion.
