# ID: svediakorp-gov443535
# author: Gahler (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 491
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jordbävningen den 26 december förstörde praktiskt taget hela staden Bam.
Förödelsens omfattning och det mänskliga lidande som följde har chockat oss alla djupt.
Denna tragedi har i alla fall fört med sig något positivt: det omedelbara, snabba och omfattande biståndet från hela världen som Iran accepterade, däribland från EU och dess medlemsstater, och till och med från Förenta staterna.
Det var bara det bistånd som Israel erbjöd man vägrade att ta emot.
Denna kammare önskar uttrycka sin tacksamhet mot kommissionen för att ha agerat så snabbt den 27 december.
Detta visar den iranska regeringen, men framför allt det iranska folket, hur mycket mänsklig solidaritet som finns med dem i den svåra belägenhet de befinner sig i, oavsett de politiska förbindelserna med deras land.
Jag är övertygad om att detta också är ett svar på Irans undertecknande av tilläggsprotokollet till icke-spridningsfördraget, och alltså uppfyller världssamfundets förväntningar i denna centrala fråga.
Samtidigt finns det dock avsevärd anledning till kritik från vår sida, särskilt vad gäller situationen för mänskliga rättigheter, även om vi välkomnar det faktum att dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Iran har inletts.
Jag själv deltog vid det senaste sammanträdet i Bryssel; det var en öppen dialog, inte bara mellan EU: s delegation och den iranska sidan, utan också inom den iranska delegationen.
Vi i Europaparlamentet uttalade emellertid redan i höstas vår oro för att man eventuellt skulle komma att vidta kraftåtgärder mot reformvänliga parlamentsledamöter före valet i februari.
Tyvärr var detta exakt vad som inträffade denna vecka: över 80 parlamentariker och hundratals kandidater diskvalificerades av Väktarnas råd, däribland ordföranden för utrikesutskottet Mohsen Mirdamadi, den främste samtalspartnern och värd för en av Europaparlamentets delegationer som besökte Iran, och som var här med en delegation förra året.
Jag anser att vi borde klargöra att på samma sätt som vi visar mänsklig solidaritet som svar på naturkatastrofer måste vi även visa politisk solidaritet med de reformistiska rörelserna i Iran som – inom de begränsade parametrar som för närvarande existerar där – ivrigt strävar efter mer demokrati och friare val.
Detta är en viktig punkt, och jag antar att den höge representanten Javier Solana, som för tillfället befinner sig i Iran, kommer att kunna uttrycka och klargöra denna ståndpunkt.
Jag tror att det skulle sända ut fel signaler om Europeiska unionen skulle fortsätta på ett likgiltigt sätt och inta en attityd som går ut på att ” allting skall fortsätta som vanligt ” i denna situation.
Detta skulle vara mycket nedslående för de som vill hålla ett relativt fritt val i februari, vilket ligger så nära i tiden som nästa månad.
Det som nu krävs är inte bara solidaritet med offren i Bam, utan också solidaritet med reformatorerna i Iran.
